<anforande>
<dok_hangar_id>2348899</dok_hangar_id>
<dok_id>GL09111</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:111 Måndagen den 25 maj</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>111</dok_nummer>
<dok_datum>1998-05-25 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Riktlinjer för Sveriges arbete med jord- bruks- och livsmedelspolitiken inom Europeiska</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>DB272535-C319-46D9-8B5A-EF80F9D56325</anforande_id>
<anforande_nummer>26</anforande_nummer>
<talare>INGE CARLSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Agenda 2000-förslaget är ett förslag i
rätt riktning. Det är klart att vi socialdemokrater
skulle velat ha enklare regler, mer av konsumentpers-
pektiv och miljö- och djurhänsyn och mindre mark-
nadsstöd.
Man måste väl ändå kunna säga att jordbruket är
en samhällskostnad när vi betalar maten både genom
våra skatter och i affären. Då har samhället en kost-
nad. Även om privatpersonerna har sin kostnad får
samhället ge stora bidrag. Det är möjligt att det är en
politik som kan vara i ett antal år till, men i längden
skall jordbrukarna få ersättning för det de producerar
direkt av kunderna. Det är så som jag ser det hela. Att
våra skatter behöver betala en sådan här näring håller
inte i en framtid.
</anforandetext>
<intressent_id>0270681733602</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>207902</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09111/#anf26</protokoll_url_www>
</anforande>
