2348899 GL09111 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:111 Måndagen den 25 maj 1997/98 111 1998-05-25 00:00:00 Nordiskt samarbete 1997 9DFB513A-7098-4E26-80CD-D463DED1ABA4 168 MARIANNE ANDERSSON (c) c Fru talman! Jag började konkret att arbeta med nordiska frågor som medlem i Nordiska rådet 1991. Det var i inledningen till de stora förändringarna. Det var mycket spännande. Statsministrarna tog initiativ till nyordning. Utrikespolitiken kunde börja diskute- ras. Samarbetet med Baltikum inleddes, och informa- tionskontor inrättades i de baltiska länderna. Nysats- ningen på kultur var ett omdiskuterat projekt, och det var en kraftfull markering att kulturen är kittet i det nordiska samarbetet. Våra nordiska länder har sedan dess gått olika vä- gar på flera områden - främst när det gäller EU- medlemskapet och även EMU. Vi vet att det finns olikheter när det gäller nä- ringslivsstruktur och en mängd andra saker. Men - och detta är viktigt - det finns mer som förenar än skiljer oss. Det är det geografiska läget, språkgemen- skapen, vår gemensamma historia som är sammanflä- tad på många olika sätt och liknande syn på sociala frågor. Många traditioner liknar varandra. Vi har en unik folkbildningstradition som förtjänar att spridas till andra delar av världen - inte minst till Östeuropa och utvecklingsländerna. Det är också vår syn på demokrati och mänskliga rättigheter m.m. Vi är nog alla överens om att det är viktigt att i fortsättningen slå vakt om det nordiska samarbetet. Det finns hela tiden risker för att annat internationellt samarbete tar överhanden, att de nordiska länderna glömmer Norden i EU-arbetet, att det anglosaxiska inflytandet tar överhanden tillsammans med inflytan- det från USA. Våra språk kanske får en underordnad betydelse - vi börjar tala engelska. Jag och många andra menar att det folkliga sam- arbetet, utbytet mellan människor, ungdomssamarbe- tet, är så oerhört viktigt. Det är själva grunden. Utan en folklig förankring av den nordiska dimensionen når vi inte så långt på andra områden heller. Det är där en stor del av resurserna för nordiskt samarbete skall läggas. Dessutom skall samarbete inom alla de områ- den där det går att uppnå synergieffekter, s.k. nordisk nytta, naturligtvis också stimuleras. Det har hänt oerhört mycket de senaste åren. Bl.a. har hela organisationen inom Nordiska rådet föränd- rats. Det gäller t.ex. utskottsorganisationen. Jag tror att det är bra att bygga vidare på den or- ganisation som nu finns. Jag vet inte om det är den absolut optimala samarbetsformen. Men det är viktigt att bygga vidare. Vi skall inte bara omorganisera oss. Min erfarenhet av det nordiska samarbetet är att par- lamentarikerna bara diskuterar organisationen och litet innehåll. Det är farligt för det nordiska samarbe- tet. Det gäller att diskutera frågor. Därför tror jag inte på någon ny stor omorganisa- tion. Jag tror på en utveckling och vitalisering av det nordiska samarbetet och självklart en vitalisering av det parlamentariska samarbetet. Sverige har som ordförandeland ett stort ansvar. Prioriterade områden är arbete och ekologisk hållbar- het. De är förvisso mycket viktiga områden. Men vi får inte glömma det folkliga, barn och ungdomar och kulturen. Det gäller speciellt nu när Stockholm är kulturhuvudstad. Vi borde ha haft en del mer intres- santa nordiska projekt under kulturåret. Vi borde ha haft bättre initiativförmåga. Skrivelsen tar upp många viktiga områden som Sverige prioriterar och vill bygga vidare på. Det handlar om språkförståelsen och TV-samarbetet - den gamla frågan där vi inte har kommit särskilt långt. Nu finns det inga tekniska hinder. Problemet är kostnader och att få plats i och betala för den digitala världen. Det handlar om människorna verkligen vill. Nu har det gått lång tid där vi i Sverige inte har kunnat se på våra grannländers TV-program. Finns det egentligen någon önskan att göra det? Det stora problemet i dag är att få fram ett intresse för det nor- diska då det finns mycket annat som trängs om upp- märksamheten. Det är bra att frågan drivs. Den får inte dö ut. Det är bra med ett nytt handlingsprogram för kul- tursamarbetet. Det är viktigt att arbeta med de frågor- na hela tiden. Andra intressanta frågor är en analys av välfärdssamhället och hur det passar in i den nya tiden. Konsumentpolitiken är en annan fråga. Jag kan instämma i en del av det som Elver Jons- son sade alldeles nyss om det krångel som finns mel- lan våra länder och som vi borde kunna avskaffa. Frågan har utretts och diskuterats. Ändå finns det en del sådant. Vi borde kunna handla och få bort en del av krånglet. En annan viktig fråga är arbetet mot rasism och främlingsfientlighet. Jag är inte så säker på att det är lätt att få fram bra nordiska projekt. Mycket skall nog ligga på en lokal nivå. Det är viktigt att ha detta som en profilfråga och inte låta frågorna vila. Det är mer som en symbol än konkret arbete. Men det är bra om någon kommer på ett bra projekt. En annan fråga är minoriteternas ställning. För några år sedan fick samerna status som observatörer i Nordiska rådet. Jag vet inte hur de nu blir delaktiga i den nya organisationen. De har väl ingen utskotts- plats? Jag har en känsla av att de försvunnit bort och inte är så delaktiga som i den gamla organisationen. De har tappat litet grand. Jag tror att tiden är inne att låta samerna bli full- värdiga medlemmar i Nordiska rådet. Jag tycker att vi kan diskutera frågan. Det finns en mängd hinder, men om man verkligen vill är jag säker på att det går. Jag skulle vilja ha en kommentar till hur statsrådet ser på den frågan. I övrigt yrkar jag bifall till hemställan i betänkan- det. 0754692641206 N 2010-01-01 00:00:00 208044 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09111/#anf168