<anforande>
<dok_hangar_id>2348899</dok_hangar_id>
<dok_id>GL09111</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:111 Måndagen den 25 maj</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>111</dok_nummer>
<dok_datum>1998-05-25 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Sveriges utvecklingssamarbete med Cen- tral- och Östeuropa</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>01DC5118-0999-41B5-B6CE-88492B112F3B</anforande_id>
<anforande_nummer>133</anforande_nummer>
<talare>EVA ZETTERBERG (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Fru talman! Om Pierre Schori vill tillfredsställa
mitt merkantila intresse får han gärna gå litet vidare.
Jag kräver inte något hundraprocentigt återflöde till
Sverige. Kravet handlar inte om det. Det handlar om
att se vilka effekter projekten har för den svenska
sysselsättningen och om att, när man jämför olika
projekt, naturligtvis också kunna ta viss hänsyn till
det. Det kan ju ändå inte vara något ont, tvärtom. Alla
vill vi öka sysselsättningen i Sverige.
Vad gäller jämställdheten är det naturligtvis helt
andra förutsättningar i Öst- och Centraleuropa än i
Afrika. Men Pierre Schori tog själv upp hur de sociala
klyftorna har ökat, hur levnadsstandarden har minskat
i Öst- och Centraleuropa. Det är också många som
vittnar om hur kvinnor har fått en försämrad position
gentemot män. Därför finns det all anledning att lyfta
upp detta och att - mer eller mindre sofistikerat - ha
med det som ett klart delmål.
Sedan har vi kvar frågan om ambassaden i Minsk,
Pierre Schori.
</anforandetext>
<intressent_id>0163254848207</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>208009</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09111/#anf133</protokoll_url_www>
</anforande>
