<anforande>
<dok_hangar_id>2348899</dok_hangar_id>
<dok_id>GL09111</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:111 Måndagen den 25 maj</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>111</dok_nummer>
<dok_datum>1998-05-25 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Sveriges utvecklingssamarbete med Cen- tral- och Östeuropa</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>BCACFB08-5AA1-4BCA-9C7B-24625B90E195</anforande_id>
<anforande_nummer>118</anforande_nummer>
<talare>HELENA NILSSON (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Fru talman! Sveriges utvecklingssamarbete med
Central- och Östeuropa går, som vi har hört många
tala om här i dag, in i en ny treårsperiod. Vi har hållit
på med detta sedan 1989. De mål som slogs fast 1995
gäller alltjämt, och de är fortsatt mycket viktiga.
Jag står helt bakom utrikesutskottets betänkande.
Jag vill bara mycket kort ta tillfället i akt att beröra
vikten av att vi på alla sätt här i Sverige stöder och
underlättar de baltiska ländernas arbete för att bli
medlemmar i EU. Det är enligt Centerpartiets mening
de viktigaste insatserna för att stödja demokratin och
freden i denna region.
Det sker just genom att involvera dessa länder och
knyta dem närmare Europa i ett ekonomiskt samarbe-
te och i det gemensamma utrikes- och säkerhetspoli-
tiska samarbetet och genom rättssamarbetet. Detta gör
vi dels genom utvecklingssamarbetet, dels på andra
sätt. Jag tycker att det är fortsatt viktigt att framhålla
att Sveriges agerande med många partier i riksdagen
bakom en gemensam förhandlingsstart för kandidat-
länderna var oerhört viktigt, inte minst för Lettland
och Litauen.
Många talare före mig har uppmärksammat arbetet
att stödja en socialt hållbar ekonomisk omvandling,
som det står talat om i propositionen och i betänkan-
det, och också en miljömässigt hållbar utveckling. Att
det just nu är viktigt med ett fokus på det sociala
samarbetet kan jag inte nog understryka. Precis som
det står i propositionen är erfarenheterna sedan år
1989 mycket nedslående när de gäller den sociala och
hälsomässiga situationen.
Som läkare tittar vi på medellivslängden när vi
talar om hur det ser ut i ett samhälle. Medellivsläng-
den har sänkts dramatiskt i dessa länder. Det är en
mycket tydligt nedåtgående kurva från 1989. Vi kan
också se att spädbarnsdödligheten ökar och att möd-
radödligheten ökar. Det är viktigt att fokusera kring
detta sociala och hälsoinriktade arbete. För mig är det
också viktigt att poängtera att man skall arbeta med
hela befolkningen och inte väljer ut vissa grupper som
har gjorts i reservationer från Miljöpartiet och Krist-
demokraterna.
Jag har av och till kontakter med mina tidigare
kolleger. I februari månad berättade de om ett besök
som gynekologer från Gävle hade gjort i Riga. De
besökte en barnbördsklinik. Man hade i medeltal
3 600 förlossningar om året. De gick runt och tittade,
och det var väldigt modernt. Man hade tillgång till
den allra nyaste utrustningen när det gäller att kontrol-
lera graviditeter och förlossningar.
Sedan gick de in och tittade i barnsalarna. Längst
inne i en barnsal som var avskild från övriga barnsalar
låg tio små barn i sängarna. De frågade varför man
hade ett separerat rum för dessa barn. Det var barn
som hade föräldrar som inte kunde ta hand om dem.
Därför är det oerhört viktigt att vi också satsar på
familjerna, både mödrar och fäder, så att de kan ta
hand om sina barn när de föds. Som vi hört tidigare
lever 60 % av befolkningen i Lettland under fattig-
domsgränsen.
Jag vill gå ytterligare ett steg när det gäller varför
detta är viktigt. Att utjämna de sociala klyftorna har
också en säkerhetspolitiskt betydelse sett i det breda
säkerhetspolitiska perspektivet. Om man inte utjäm-
nar de sociala skillnaderna leder det till spänningar.
Det finns många andra typer av spänningar i dessa
länder med olika befolkningsgrupper. Om man då
också får inkomstklyftor och sociala spänningar kan
det leda till direkta konflikter vilket, som inte minst
Ingrid Näslund har varit inne på, är en fara för den
demokratiska utvecklingen.
Det halva utskott som var i Lettland i mars månad
såg det. Vi kom in i en oerhört spänd situation. Man
hade haft en demonstration av pensionärer som på ett
eller annat sätt ledde till våld, eller påstått våld. Det
ledde till en spänd situation mellan Ryssland och
Lettland. Den var påtaglig när vi satt och åt vår måltid
på den svenska ambassaden. Den unge vice talmannen
som satt vid samma bord som jag själv fick mitt under
måltiden ett telefonsamtal som han gick ut och tog.
När han kom tillbaka sade han med ett mycket spänt
ansiktsuttryck: Det är en mycket allvarlig situation för
vårt land just nu. Jag har fått meddelande från en bank
att den ryska motsvarande banken hotat med att frysa
alla tillgångar.
När man vet att Lettland i mycket lever på en
transitekonomi är det klart att det blir en spänd situa-
tion. Därför tycker jag, fru talman, att det är oerhört
viktigt och positivt att regeringen så hårt betonar att
man i arbetet med att utvecklingssamarbetet också
fokuserar och koncentrerar sig på det sociala området.
Många har varit inne på, men det kan inte nog un-
derstrykas, att vi i det utvecklingssamarbete som sker
i Sverige också involverar partier, organisationer,
kommuner och landsting och stärker det vänorts-
samarbete som har vuxit fram och som också blir en
del i att säkra freden och säkerheten runt Östersjön.
</anforandetext>
<intressent_id>0370034713503</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>207994</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09111/#anf118</protokoll_url_www>
</anforande>
