2348899 GL09111 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:111 Måndagen den 25 maj 1997/98 111 1998-05-25 00:00:00 Sveriges utvecklingssamarbete med Cen- tral- och Östeuropa CB1A2A84-AB22-447C-AE45-CAEECE16E91A 113 URBAN AHLIN (s) s Fru talman! För endast tio år sedan var Östersjön en vallgrav i kalla krigets onaturliga uppdelning av Europa i öst och väst. Det var en vallgrav som för- hindrade människor att mötas och som hindrade ung- domar att söka sig nya vägar. Det var en vallgrav som förhindrade ett fritt flöde av information, tankar och idéer. När man i dag ser på all den verksamhet som be- drivs över denna en gång så förhatliga vallgrav är det svårt att förstå att allt som skett har skett på mindre än tio år. Många tusen svenskar är i dag involverade i samarbetet med våra östliga grannländer. Det är oer- hört glädjande att så många berörs av detta som i dag har blivit ett naturligt inslag i föreningars, kyrkors, kommuners, landstings och politiska partiers verk- samhet. Detta, om något, är ett bevis på att samarbetet har brett folkligt stöd och engagemang. Det svenska utvecklingssamarbetet med Central- och Östeuropa inleddes 1989. Sverige har t.o.m. 1998 avsatt ca 6 ½ miljard kronor till samarbetet. Inräknas det svenska bidraget till EU:s samarbetsprogram, Phare och Tacis, uppgår det totala stödet till närmare 7,7 miljarder kronor. Vi behandlar i dag utrikesutskottets betänkande över regeringens proposition Att utveckla ett grann- landssamarbete. Där ges riktlinjerna för det fortsatta samarbetet med Central- och Östeuropa: Regeringen avsätter 800 miljoner kronor per år i tre år genom Utrikesdepartementet. Det blir också en ny Öster- sjömiljard som löper över fem år med 200 miljoner per år, som avser näringslivsinsatser i Östersjöregio- nen och som kanaliseras via Näringsdepartementet. Samma mål som tidigare för östsamarbetet behålls men inriktningen är nu framför allt på att underlätta EU:s utvidgning och särskilt bidra till att Estland, Lettland, Litauen och Polen blir medlemmar i Europe- iska unionen. Betydelsen av att integrera Ryssland och Ukraina närmare i europeiska samarbetsstrukturer betonas också. Utöver detta lägger regeringen en ökad vikt vid de sociala frågorna. Utvidgningen av EU är motorn i skapandet av ett Europa med gemensam säkerhet, dvs. ett Europa med respekt för minoriteter, demokrati och mänskliga rättigheter - ett Europa där välståndet delas av alla, inte bara av några få. Efter en första fas av stöd främst till de baltiska staternas frigörelse och en andra fas av stöd till upp- byggnad av demokratiska och marknadsekonomiska samhällsinstitutioner, står vi nu inför en ny fas i sam- arbetet, EU-utvidgningen och den vidare Europain- tegrationen. Förhandlingar om medlemskap i EU för de första kandidatländerna kommer att startas under detta år, och det finns samtidigt ett starkt ryskt och ukrainskt intresse av att delta i ett brett europeiskt samarbete. Utöver omfattande investeringar och institutionsupp- byggande föreslår regeringen att även i fortsättningen bidra med integrationsstöd till samtliga kandidatlän- der. Stödet ges i form av personutbyten, seminarier, studiebesök och expertrådgivning, där Sverige delar med sig av sina egna erfarenheter av sina förberedel- ser inför vårt medlemskap i Europeiska unionen. Fru talman! Flera motionärer har beskrivit den oro vi alla känner över barnens situation i de forna kom- munistländerna. Utskottet delar motionärernas syn att särskilt framhålla vikten av att barnens behov upp- märksammas i samarbetet. Sverige bidrar med stöd till upprättandet av fungerande socialförsäkringssys- tem och hälsovård i flera av länderna. Stöd har också givits till projekt för handikappade barn genom att utveckla alternativ till institutionsvård bl.a. i Litauen och Ryssland. Utskottet förutsatte när vi debatterade östsamarbetet förra året att barnens situation skulle ägnas större uppmärksamhet i den särproposition som regeringen planerade att lägga fram våren 1998. Det är just den proposition som vi i dag behandlar, och vi kan med glädje se att i propositionen betonas särskilt de sociala frågorna och då främst barnens situation. Central- och Östeuropa har under 1990-talet haft stora ekonomiska och demokratiska framgångar. Samtidigt har dock många människors sociala situa- tion försämrats under omvandlingsprocessen. För att stödja en socialt hållbar ekonomisk omvandling skall samarbetet på det sociala området utökas. För att förbättra barnens situation i Ryssland planeras t.ex. ett omfattande samarbetsprojekt med 1 000 ryska social- arbetare. I dag kan vi med facit i hand hävda - och det gäller för alla våra samarbetsländer - att ekono- misk tillväxt är viktig för att höja befolkningens lev- nadsnivå, men det räcker inte. Ekonomisk utveckling måste kompletteras med en politik som syftar till en fördelning av välfärden. I Sverige har vi goda erfa- renheter av en bra fördelningspolitik, erfarenheter som vi naturligtvis gärna delar med oss av. Utbildning och livslångt lärande är, liksom i Väst- europa och resten av världen, nyckeln till att klara framtidens omställningsproblem. En riktad satsning på barn är förmodligen ett av de mest kostnadseffek- tiva sätten att långsiktigt höja människors levnadsnivå och åstadkomma en rättvisare fördelning. Alltför stora klyftor, både inom och mellan länder, leder till kon- flikter och instabilitet. För att fördjupa demokratins kultur skall det genomföras uppbyggnad och stärkan- de av det civila samhället i samarbetsländerna. Sam- arbete som genomförs av enskilda organisationer, och folkrörelser skall få fortsatt stöd. Fördjupade insatser på rättsområdet skall prioriteras i Estland, Lettland och Litauen som ett led i förberedelserna för ett EU- medlemskap. Språk- och integrationsstödet till de rysktalande befolkningarna i Estland och Lettland skall utökas och breddas. Det svenska utvecklingssamarbetet med Central- och Östeuropa skall bidra till ökad jämställd- het i samarbetsländerna. Det är viktigt att ta hänsyn till hur stödinsatserna påverkar kvinnor och män på olika sätt. Alla insatser skall därför analyseras ur ett könsperspektiv. Särskilda insatser skall genomföras för att främja kvinnors deltagande i de politiska för- samlingarna och för att stärka kvinnornas situation på arbetsmarknaden. Låt oss också medge att vårt sam- arbete hittills inte i tillräcklig grad genomsyrats av detta förhållningssätt. Utskottet menar att det är vik- tigt att samarbetet i framtiden nu verkligen blir ett stöd för jämställdheten i våra grannländer. Fru talman! De gånger vi tidigare har debatterat detta ärende i kammaren har det varje gång gjorts en liten ornitologisk utsvävning. Vi har talat om blåkrå- kor och svarta storkar. Jag tänker fullfölja den tradi- tionen, och jag har sparat den bästa fågeln till sist. Just i dagarna, i slutet på maj och början av juni, kommer en sen flyttfågel att slå sig ned här i Sverige, en fågel med ett välklingande namn åtminstone för en socialdemokrats öra, nämligen rosenfinken - en fågel som för bara något tiotal år sedan var ovanlig i Sveri- ge men som på senare tid expanderat västerut från sina häckningsplatser i östra Europa. Tack vare denna fågels västliga expansion har vi i Sverige nu glädjen av att se den lilla rosenröda fågeln. Rosenfinken, som således tidigt trotsade de nationella gränserna, har en sång som passar sig väldigt lämpligt i detta samman- hang (Härmande av fågelsång): Pleased to meet you. Det är den viktigaste delen i vårt samarbete att männi- skor möts och kan som rosenfinken hälsa varandra välkomna med pleased to meet you. Med detta ornitologiska äventyr vill jag tillstyrka utskottets hemställan och yrka avslag på samtliga reservationer. 0891971250317 N 2010-01-01 00:00:00 207989 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09111/#anf113