2348899 GL09111 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:111 Måndagen den 25 maj 1997/98 111 1998-05-25 00:00:00 Sveriges utvecklingssamarbete med Cen- tral- och Östeuropa 2CA5A3DD-F137-4AE1-A1D3-76988F714892 102 EVA ZETTERBERG (v) v Fru talman! När riksdagen i dag debatterar ett be- tänkande som gäller samarbetet med Central- och Östeuropa hör det rätt nära samman med ett ärende som riksdagen debatterade tidigare i dag, nämligen det som gällde frågan om Sveriges arbete med jord- bruks- och livsmedelspolitiken inom Europeiska unionen. Det finns ett klart samband eftersom en reformering av jordbrukspolitiken i EU är en förut- sättning för östutvidgningen och för att de länder som är intresserade av medlemskap i Europeiska unionen faktiskt skall kunna få det. Därmed kommer jag osökt över till den fråga som K-G Biörsmark ställde till mig och till Miljöpartiet, nämligen hur vi ser på frågan om integrationen i Eu- ropa och villkoren för bistånd till och integration av öst- och centraleuropeiska länder. Jag kan för Väns- terpartiets del klart säga att vi ser att det finns en risk med att intresset för de öst- och centraleuropeiska länderna på något sätt bygger på att de självklart skall vilja bli medlemmar i Europeiska unionen. I vissa partiers ögon är medlemskapet i Nato lika önskvärt som medlemskapet i EU. Som jag ser det ligger saken inte till så. Dessa länder skall självklart kunna ansöka om att och på egna meriter och egna bedömningar kunna bli med- lemmar både i EU och i Nato, men det är definitivt inget som vi i Vänsterpartiet - definitivt till skillnad mot Moderaterna - anser att vi skall styra. Sveriges uppgift måste i stället vara att tillhandhålla all till- gänglig information och att bidra med de erfarenheter som vi själva har, både vad gäller utveckling av de- mokratin och av sakpolitiken på en rad områden och vad gäller Sveriges ansökan om medlemskap i Euro- peiska unionen. Från de partier som är kritiska till svenskt med- lemskap i EU har vi kanske en känsla av att man från svensk sida undanhåller vissa negativa informationer om hur Sverige fungerar som medlemsland i EU. Det är inte helt utan anledning som vi tar upp den frågan. Vi menar att biståndet från Sverige och från övri- ga EU-länder måste bygga på en vilja att stödja de nya demokratierna utifrån deras egna behov, inte utifrån att det skall leda fram till ett EU-medlemskap. Vi kommer därmed fram till reservation nr 3, där vi har tagit upp frågan om säkerhetspolitiken. Det har hittills bedrivits en viss gåvoverksamhet från svensk militär sida, där begagnad försvarsmateriel har skänkts till framför allt de baltiska länderna. Man har också diskuterat ett försvarssamarbete och överföring av svenska kunskaper. Jag ställer mig väldigt kritisk till att Sverige gör så. Vi menar att Sverige genom biståndet och genom politiska kontakter på alla tänkbara sätt skall bidra till att bygga upp demokratiska samhällssystem, dock inte på försvarsområdet. Det är knappast så som utveck- lingen i de här länderna kan stärkas. Det kan inte ske genom tankar om att det behövs ett utvidgat och mer effektivt försvar i respektive land. Snarare gäller det att inse att det viktigaste medlet för att uppnå säkerhet i våra dagar inte är ett militärt försvar. Det sker i stället genom goda relationer till grannländer liksom genom ökad handel och utvidgade kontakter. Det borde vara ett väsentligt bidrag som Sverige kan ge i stället för försvarsmateriel i olika former. Jag vill särskilt understryka, vilket inte finns med i det här ärendet, att vår kritik inte gäller deltagandet i BALTBAT, som är en internationell styrka med del- tagande från de baltiska ländernas sida. Jag menar inte att det bistånd som vi skall lämna skall bestå av att bygga upp regelrätta försvarsmakter. Vad det däremot handlar om är att Sverige genom sitt bistånd skall kunna bidra på de områden där vi faktiskt har kunskaper och erfarenheter. Detta har lyfts fram i skrivelsen, och vi har även påpekat det i utskottets betänkande. Detta är naturligtvis tillämpligt på miljöområdet, på det ekonomiska området och när det gäller att utveckla demokratin, folkrörelser osv. Jag vill särskilt peka på behovet av sociala insat- ser. Jag tycker att insatserna därvidlag från svensk sida under lång tid har dominerats av teknisk hjälp eller bistånd på handelsområdet. Lars Hjertén pekade på handelshögskolan i Riga och på den juristutbild- ning som skall anordnas där. Detta är mycket bra, men de sociala frågorna har länge varit i skymundan. Utskottet besökte nyligen Lettland, och vi hade där tillfälle att själva se vilka stora behov som finns på det här området och hur viktigt det faktiskt är att vi går in där. Jag tycker därför att det är glädjande att man där kommit fram till ett samarbete med social- högskolor i Ryssland. På en rad sådana områden bör Sverige agera. Jag vill, fru talman, understryka hur viktigt det är att vi fortsätter att ge bistånd till olika frivilliga orga- nisationer, bl.a. kyrkliga organisationer, som gör ett viktigt arbete. Låt mig återgå till Lettland, där Fräls- ningsarmén arbetar med övergivna hemlösa barn. Jag menar att det är ännu viktigare att Sverige där bidrar genom att bygga upp myndigheter som tar ett övergri- pande ansvar, så att vi inte överlåter hela den sociala problematiken till frivilliga organisationer. De skall finnas där och få allt stöd, men det måste vara ett komplement till det ansvar som myndigheter skall utveckla. Jag vill också peka på jämställdhetsområdet. Vänsterpartiet anser att jämställdhet bör vara ett nytt delmål. Jag har förstått att invändningen från majori- teten och från regeringens sida tidigare har varit att jämställdhetssynen skall genomsyra allt utvecklings- samarbete och att jämställdhet därför inte behöver ställas upp som ett särskilt mål. Ja visst, också vi tycker att den skall genomsyra allt, men därutöver behövs det också som ett särskilt mål, eftersom vi kan se att problemet i många öst- och centraleuropeiska länder är att kvinnor under de be- gränsade villkor som tidigare fanns kanske ändå hade större möjligheter än vad de i dag har. Kvinnors rät- tigheter och kvinnors position har där trängts undan. Vi tror därför att det är väsentligt att man lyfter fram jämställdhetsmålet. Man kan då naturligtvis också diskutera att, som Kristdemokraterna och Miljöpartiet har gjort, lyfta fram också de sociala frågorna och göra dem till ett nytt delmål. Jag delar i allt väsentligt det som står i den reservation som de här partierna har avgivit om hur betydelsefullt det sociala området är. Däremot undrar jag om man skall befrämja det genom att ha det som ett särskilt mål. Det känns inte som någon större oenighet, utan det är mer fråga om vilka former vi skall välja. Fru talman! Till slut vill jag också peka på hur viktigt det är med Vitryssland, som andra talare har varit inne på. Vår idé är att ha Vitryssland som pro- gramland. Jag inser att det är svårt med tanke på det politiska läget där men vill betona den stora betydel- sen av en ambassad i Minsk och av att på alla tänkba- ra sätt öka kontaktnätet med frivilliga organisationer och myndigheter där det fungerar. Jag vill också peka på sysselsättningsfrågorna i Sverige. Jag har svårt att förstå inställningen på detta område och vill gärna ställa en fråga till Pierre Schori. Vänsterpartiet hävdar att det primära målet är att befrämja sysselsättningen i de öst- och centraleurope- iska länderna, men det kan inte vara något negativt om vi samtidigt får en ökad sysselsättning i Sverige på grund av sådana projekt. Därför menar vi att man borde göra en utvärdering av hur de här svenska in- satserna har påverkat sysselsättningen i Sverige, na- turligtvis med tanke på att jämbördiga projekt som jämförs och där även sysselsättningen får fördelar av detta bör kunna gå före. Jag förstår inte tveksamheten från majoritetens sida och vill gärna höra Pierre Schoris svar på frågan varför man inte skall göra en sådan utvärdering. Den behöver inte vara omfattande. Också vänortssystemet måste utvecklas och be- främjas på olika sätt. Fru talman! Jag står bakom alla reservationer och särskilda yttranden där Vänsterpartiet finns med, men jag yrkar bifall endast till reservation 6, som handlar om utvärdering av sysselsättningsaspekterna i Sveri- ge. 0163254848207 N 2010-01-01 00:00:00 207978 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09111/#anf102