2348897 GL09109 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:109 Fredagen den 15 maj 1997/98 109 1998-05-15 00:00:00 Remissdebatt Föredrogs remissdebatt 5F9C3AF7-0FDC-4C25-B8B6-B0672BAA6100 18 Miljöminister Anna Lindh (s) s Herr talman! Det är trevligt att få komma med i detta allas krig mot alla, som det här nu verkar ha utvecklats till. Jag hoppas att riksdagen hade detta på sina bord kl. 10.00 i går. Det är åtminstone vad tryckeriet garan- terat mig och mitt departement. Vi hade presskonfe- rens kl. 11.00, och ni skulle ha haft detta tillgängligt kl. 10.00. Det är alltså vad tryckeriet har lovat. Om tryckeriet höll sitt löfte, Dan Ericsson, har jag inte lämnat propositionen senare än presskonferensen, tvärtom. Propositionen innehåller två huvudpunkter, dels en struktur för miljömålen, dels kemikaliefrågorna. Miljömålen har sin bakgrund i följande. Då jag börja- de mitt arbete som miljöminister tyckte jag att det var litet pinsamt, när jag på departementet skulle fråga vilka miljömål Sverige egentligen har - jag tänkte att det är sådant som jag borde veta - att ingen, som det visade sig, visste det. Under ungefär tio års arbete hade regering och riksdag fattat beslut om miljömål utan någon inbördes struktur, utan uppföljning, utan utvärdering och utan återkoppling. När vi hade räknat färdigt var vi uppe i 170 miljömål. Jag tycker faktiskt att det är ett gemensamt pro- blem för oss, från höger till vänster, att vi har fattat beslut om miljömål utan att ha någon uppföljning eller utvärdering och utan att ha en ordentlig struktur för hur vi arbetar. Vi måste alltså få ordning även på miljöpolitiken. Vad vi här har tagit fram är en ny struktur med det övergripande generationsmålet att vi skall ha frisk luft, rent vatten och levande skogar inom en genera- tion, 25 år. Det är medvetet uppställt; jag räknar med att vi skall kunna vara överens om detta. Egentligen vill vi nog alla det. Men sedan är frågan hur vi kom- mer dit. Vi har tagit fram 15 nationella miljökvalitetsmål som vi vill att riksdagen ställer sig bakom. Dessutom har vi tagit fram ett antal delmål. Risken med en så- dan här bordläggningsdebatt är, och det har jag all förståelse för, att ledamöterna inte har hunnit läsa på den miljöproposition som vi debatterar. Men när ni hinner med det kan ni se att kopplat till de olika mil- jökvalitetsmålen finns det tydliga och mätbara delmål. Samtidigt som vi kräver frisk luft säger man t.ex. att utsläppen av flyktiga organiska ämnen skall minska med 60 % till år 2005. Samtidigt som man säger att grundvattnet skall ha god kvalitet är t.ex. ett av del- målen att samtliga avfallsdeponier skall uppfylla miljökraven år 2008 osv. Först skall man ta mil- jökvalitetsmål. Sedan skall man ta konkreta delmål som steg på vägen dit. Någon nämnde myrarna och våtmarkerna. Det övergripande miljökvalitetsmålet om våtmarker kompletteras med delmål om att vi skall skydda ytter- ligare 200 myrar och att man när det gäller t.ex. kalkningsinsatser skall börja samordna skogs- och sjökalkning där det kan ge riktigt bra resultat, exem- pelvis i sydvästra Sverige. Ett antal av de olika punk- ter som ni har tagit upp finns alltså redan med i pro- positionen. Jag märker att det också finns en missuppfattning här. En del tror att myndigheterna och sektorerna själva skall få bestämma vilka mål de skall ha men det är alls inte meningen. De skall lägga fram förslag till delmål och strategier. Tanken är att vi sedan skall ha en parlamentarisk beredning där man just diskuterar förslagen och ställer dem mot varandra och där man är med och bereder det hela för att få bra delmål och bra strategier. Gudrun Lindvall, Maggi Mikaelsson, Lennart Daléus, Dan Ericsson och Göte Jonsson, alla kan ni vara med och diskutera myndigheternas och sektorernas förslag. Sedan skall nya delmål och stra- tegier fastställas. Jag föreslår att ni diskuterar i den parlamentariska beredningen om ni vill att regeringen skall fatta beslut om delmålen. Eller skall riksdagen fatta beslut om delmålen? Jag tycker inte att detta är det avgörande, utan det avgörande är att man har en väldigt tydlig struktur och att det finns 15 övergripande miljökvali- tetsmål som alla de andra målen liksom skall styra mot. Viktigt är också att vi med detta förslag får ett system för uppföljning och utvärdering. Vi kan sitta här i denna sal och fatta beslut om fina mål. Men vad hjälper det om ingen vet vad som händer med målen? På detta sätt förbinds alltså myndigheter och sektorer att varje år rapportera vad som går bra och vad som går dåligt i arbetet med delmålen. Regeringen skall minst en gång varje mandatperiod ge riksdagen en fullständig redovisning av hur det går i arbetet med delmålen och strategierna och åt vilket håll det går när det gäller de övergripande målen. Vi får alltså för första gången en struktur i miljö- politiken, med ordning och reda och en uppföljning av våra beslut. En del av kritiken som jag tycker är ganska tunn går ut på att allt borde ha varit klart nu, att alla stra- tegier och delmål borde ha varit framme. Jag tror egentligen att riksdagen inte heller skulle ha uppskat- tat att vi kom med något slags 25-årsgosplan, där vi nu skulle redovisa allt vad som skulle ske under de närmaste 25 åren. Jag tycker att det är bättre att t.ex. riksdagens ledamöter är med i diskussionen om att ta fram nya delmål. Det som vi hade utlovat var att komma med en struktur, och det har vi gjort. Vi har också utlovat att komma med förslag till skärpningar på ett speciellt område, nämligen kemikaliepolitiken. I kemikaliefrå- gorna, som jag tycker inte har diskuterats tillräckligt här, läggs det fram ett mycket långtgående förslag. Härigenom behåller Sverige ledningen internationellt i det politiska kemikaliearbetet. Förslaget har tre delar. Den första kan vara litet svårförståelig, men för dem som jag jobbat med ke- mikalier är det fråga om något väldigt viktigt. Vi försöker hitta ett generellt angreppssätt i kemikaliear- betet. Det finns i dag tiotusentals ämnen som vi egentligen inte i något land har någon kontroll över. Här försöker vi komma fram till ett generellt arbets- sätt. I stället för att förbjuda ämne för ämne säger vi att ämnen med vissa egenskaper skall avvecklas. Ämnen som är långlivade och som lagras i levande organis- mer skall avvecklas. Vi kräver alltså inte att man skall bevisa att ämnena är giftiga. Därmed får vi bort pro- blemet att man byter ett kemiskt ämne mot ett annat som sedan visar sig vara lika farligt. De som är lång- livade och lagras i levande organismer skall avvecklas inom en 10-15-årsperiod. Det andra vi gör, parallellt med det nya angrepps- sättet i politiken för att avveckla de farliga kemikali- erna, är att peka ut ett antal kemikalier för vilka vi vill pröva frivillig avveckling. Vi säger också att om det inte hjälper med frivilligheten, får vi återkomma med förbud. Också statens upphandlingspolitik är natur- ligtvis ett viktigt instrument. Det tredje som vi gör är att vi utfärdar ett antal nya förbud där frivilligvägen enligt vår mening inte har räckt. Det som nu förbjuds är kvicksilver, bly, kemikalier i textilier, azofärgämnen, formaldehyd, pentaklorfenol m.m. Lennart Daléus frågar varför vi inte föreslår för- bud mot PVC. Lennart Daléus! Kemikommittén före- slog faktiskt inget förbud mot PVC. Denna kommitté, där Lennart Daléus själv satt, föreslog inte ens årtal för avveckling av tillsatserna. Nu har regeringen fö- reslagit årtal för avveckling av tillsatserna i PVC. Det är sedan upp till bevis om industrin klarar att tillverka PVC som inte är miljöfarlig. Regeringen har satt hårda tidsgränser för de olika tillsatserna. Herr talman! Lennart Daléus tar också upp miljö- balken. För att travestera ett gammalt uttryck: Någon ordning måste det vara även på en partiledare. Jag tycker att Lennart Daléus visar allvarliga brister när det gäller insikter i juridik och statskunskap, som man kanske inte alltid behöver ha som politiker men som det är väldigt viktigt att man besitter som partiledare. Miljöbalken fungerar inte utan miljömål som vi är överens om, säger Lennart Daléus. Men hur kommer det sig då att den borgerliga regeringen lade fram ett undermåligt förslag till miljöbalk och inte ställde upp ett enda miljömål? Den balken var inte kopplad till några miljömål. Hur kommer det sig att Lennart Daléus nu tycker att en miljöbalk måste kopplas till en speciell proposition om miljömål? Surt, sa räven om rönnbären, och det är samma sak i det här fallet. Lennart Daléus är fortfarande på dåligt humör för att han inte kunde vara med om att göra upp om en miljöbalk som är oerhört mycket bättre än det förslag som den tidigare borgerliga re- geringen presterade. Jag är däremot inte långsint, utan jag inbjuder med glädje Lennart Daléus att vara med i det fortsatta arbetet för att få bra miljömål, som ger oss frisk luft, rent vatten och levande skogar inom en generation. 0987448696517 N 2010-01-01 00:00:00 207811 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09109/#anf18