2348897 GL09109 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:109 Fredagen den 15 maj 1997/98 109 1998-05-15 00:00:00 Remissdebatt Föredrogs remissdebatt 5976ADF7-92AD-487D-8F5A-E27530015453 13 DAN ERICSSON (kd) kd Herr talman! I går eftermiddag fick vi ledamöter av denna lagstiftande församling ta del av regeringens miljöproposition. Då hade miljöministern, som rege- ringen brukar göra nu för tiden, redan presenterat sina förslag för massmedierna. Jag minns att vi hade en remissdebatt här i december och att miljöministern då beklagade att hon hade presenterat miljöbalken för medierna innan vi i riksdagen fick dokumentet. Dess- värre upprepades detta denna gång. Det var kortare tid mellan presentationen och det tillfälle då vi fick ta del av propositionen denna gång, men det känns ändå inte bra att regeringen springer ifrån sina egna löften om att det faktiskt är vi som skall ta del av regering- ens förslag innan medierna gör det. Regeringen fortsätter att låta viktiga ärenden och processer dra ut orimligt länge i tiden. Och precis som med miljöbalken tidigare i år är miljöpropositionen kraftigt försenad. Den är så försenad att riksdagen inte kommer att hinna behandla den före valet. Men det är också typiskt för regeringens miljöpolitik, eller snara- re avsaknad av miljöpolitik. Propositionen är till omfånget imponerande. Och jag måste gratulera mil- jöministern också till omslaget, det är bland det tjusi- gaste. Men det döljer ju inte det faktum att själva propositionen är innehållslös. Verkligheten är att miljöpolitiken under Anna Lindhs tid som miljöminister har rustats ned på områ- de efter område. Det har handlat om miljöövervak- ningen, om arbetet med saneringen av förorenade områden, om miljöforskningen och om kalkningen av försurade sjöar och vattendrag. Exemplen är många. Och denna miljöproposition reparerar ju inte rege- ringens miljömisstag. Regeringens förslag att dagens 170 miljömål skall ersättas av 15 mål är ju ingen lösning i sig, speciellt som målen blir otydligare. Det är som Svenska natur- skyddsföreningen sade i en kommentar i går: Rege- ringen abdikerar i fråga om mål och överlåter till andra att själva besluta vad de orkar med. Det låg faktiskt en stor poäng i det som Gudrun Lindvall sade här tidigare, nämligen: På vilket annat politikområde skulle vi kunna ha samma synsätt och hantera målsättningar men sedan inte ha några åt- gärdsförslag utan överlämna till regering och myndig- heter att själva gå vidare och hantera detta efter eget huvud? Detta fungerar ju inte. En bättre strategi vore att lägga fram förslag till åtgärder för att uppnå uppsatta mål. Men en sådan strategi har ju lyst med sin frånvaro under denna mandatperiod. Jag noterade att såväl Göte Jonsson som Maggi Mikaelsson, alltså Moderaterna och Vänsterpartiet, avvisade regeringens uppläggning, att regeringen och myndigheterna själva skall fastställa miljömål. Vi kristdemokrater tycker detsamma. Vi tycker faktiskt att den lagstiftande församlingen, riksdagen, skall ha något att säga till om när det gäller miljöpolitiken. Vi får väl se vad övriga partier säger, men såvitt jag förstår finns det i sådant fall en sorts samlad opposi- tion som skulle kunna säga ifrån till regeringen att man inte vill att regeringen och myndigheterna på egen hand skall hantera detta utan att detta faktiskt är något för dem som sitter i den lagstiftande försam- lingen att hantera. Då finns det ett positivt budskap redan i dag. Särskilt allvarligt är att det är helt blankt på det klimatpolitiska området. För att anspela på vad det handlar om kan man säga att det är totalt svart. Det finns inga förslag till åtgärder och inga förslag till målsättningar. Som alla förstår hänger detta samman med den energiuppgörelse som regeringen har gjort med Centern, en uppgörelse som leder till dramatiskt ökade koldioxidutsläpp, som spär på den förödande växthuseffekten och som bieffekt också ger ökad försurning. Den extra droppe olja som näringsminis- tern talade om i samband med energiuppgörelsen är ju i själva verket en flod. Som alla vet skulle en avstängning av en kärn- kraftsreaktor i Barsebäck om en dryg månad innebära ökad förbränning av olja, kol och fossilgas, något som står i strid mot klimatkonventionen och de mål som Sveriges riksdag fattat beslut om. Regeringsrätten har ju beslutat om inhibition av detta beslut, så vi får se vad som händer. Jag tycker att det är litet konstigt att Lennart Daléus nu står här och examinerar Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Det är ju i dag faktiskt Lennart Daléus som står i skamvrån för sin energiuppgörelse med regeringen och Vänsterpartiet. Men det är klart att detta kan vara ett sätt att avleda uppmärksamheten från den skamvrån. Men varför inte i stället nu samla oppositionen och rikta den berättigade kritik mot propositionen som den förtjänar. Det är ju regeringen som bär ansvaret för miljöpropositionen. Och såvitt jag förstår finns det redan på en punkt en rätt så tydlig opposition, nämligen att riksdagen skall fastställa miljömålen. Regeringen talar ofta om att vi skall ställa om samhället så att det blir ekologiskt uthålligt. När det gäller energipolitiken vet vi att det inte stämmer när vi ersätter kärnkraft med fossilbränslen som kol, olja och gas. Inte heller i den övriga miljöpolitiken stämmer det. Bakom en kuliss i form av den här ekologiska omställningen har man faktiskt nedmonterat den ordi- narie miljöverksamheten. Det är det vardagliga men nödvändiga miljöarbetet som har ersatts av Anna Lindhs turnéer då hon delar ut miljöprojektmedel till de kommuner som hon besöker. Och det är definitivt inte en seriös och långsiktig miljöpolitik som leder till det ekologiskt uthålliga samhället. Det bekräftas ock- så av många röster från dem som är engagerade i det miljöpolitiska arbetet. Avslutningsvis, herr talman, vill jag beträffande den aktuella miljöpropositionen, nämna ytterligare någon kommentar från Miljösverige. Centrum för biologisk mångfald har uttalat: Den här propositionen är inte det redskap som vi behöver för det ordinarie miljöarbetet. När det gäller miljöövervakningen har vi inte längre kontroll över vad som händer. En miljöforska- re säger: Man suddar nu ut redan tydligt satta miljö- mål vad gäller naturvården. Någon annan har sagt att det har skett en tempo- sänkning i miljöpolitiken. Det är det kvitto som man nu kan sätta på regeringens miljöpolitik - tempo- sänkning och uppbromsning. 0184488075016 N 2010-01-01 00:00:00 207806 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09109/#anf13