2348896 GL09108 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:108 Torsdagen den 14 maj 1997/98 108 1998-05-14 00:00:00 Reformerad förtidspension, m.m. 5A3F2A96-88D6-42C2-9AE1-CB5F26DB2240 186 ULLA HOFFMANN (v) v Herr talman! Det betänkande vi skall debattera handlar om ett reformerat system för förtidspensioner. Frågan har utretts ett antal gånger, så egentligen hade väl de flesta av oss hoppats på att regeringen när man väl lägger fram en proposition skulle ha kommit till skott. Det socialdemokratiska rådslaget om det nya pensionssystemet visade på tre viktiga frågor: Premie- reservsystemet, avgiftsväxlingen och det faktum att förtidspensionen i förhållande till det nya pensions- systemet inte var löst. Då blir det nästan tvunget att i samband med för- slaget till nytt pensionssystem lägga fram ett förslag till nytt förtidspensionssystem. Jag har faktiskt en viss förståelse för regeringens dilemma, men det betyder inte att jag accepterar det. I propositionen utfärdar regeringen i princip en- dast riktlinjer för hur en ny förtidspension skall ut- formas och tillsätter en expertutredning för att fylla riktlinjerna med innehåll. Vi har på vårt bord en ny principproposition. Vänsterpartiet ställer sig i princip bakom de riktlinjer som regeringen skissat i proposi- tionen. Men med tanke på hur princippropositionen för det nya pensionssystemet har förändrats sedan riksdagens beslut våren 1994 känns det mycket vanskligt att ta ställning till regeringens riktlinjer. I propositionerna om det nya pensionssystemet behand- las t.ex. även förtidspensionen, eftersom de båda systemen, trots att de skall skiljas åt, är beroende av varandra. Regeringen föreslår att en försäkrad skall kunna få hel förtidspension vid i det närmaste helt nedsatt arbetsförmåga. Det tycker vi är bra och ställer oss bakom förslaget. Vi tror att lagändringarna kommer att underlätta fastställandet av nivån på arbetsförmå- gan. Kravet på att arbetsförmågan skall vara nedsatt med 100 % har lett till ibland helt orimliga konsek- venser. Det har hänt att försäkringskassan meddelat förtidspensionärer att om de ertappas med att bära mer än en kasse från Konsum kan förtidspensionen dras in. Skall jag spetsa till det skulle jag kunna hävda att det vore bättre för axlarna på förtidspensionären att han eller hon fördelade innehållet i en kasse på två kassar. Men då kan pensionen enligt kassan ryka. Det är faktiskt helt absurt. Både lagstiftningen och myndigheterna bör inse att även förtidspensionärerna måste äta för att leva. Dessutom var detta en regel som mest drabbade kvin- nor. Den senaste förtidspensionsutredningen föreslog därför att särregeln om hushållsarbete skall tas bort. Det tycker jag är ett mycket bra förslag. I och för sig är väl Lagen om allmän försäkring den enda lag vi har i Sverige som lyfter fram kvinnors matlagning som hushållsarbete, men eftersom paragrafen inte inne- burit någon fördel för kvinnor, utan snarare varit ett moment 22, är det bra att utredningen vill slopa den. Jag tar för givet att regeringen med sitt förslag om en mildring av lagtexten också menar att denna särregel skall tas bort. Herr talman! Förtidspensionen har lyfts ur pen- sionssystemet eftersom det nya pensionssystemet skall vara ett renodlat ålderspensionssystem. Det tycker Vänsterpartiet är bra. Det går dock inte att undvika att de båda systemen även i framtiden kommer att ha en viss koppling till varandra. Kopplingen mellan för- tidspensionen och det reformerade pensionssystemet blir särskilt tydligt vad gäller förslaget att vi i framti- den skall kunna gå i pension vid 61 års ålder. Beräk- ningar som utredningstjänsten tagit fram visar att det, precis som i delpensionen, är de med relativt hög inkomst som kan utnyttja erbjudandet att gå i pension tidigare. De med förslitande arbetsuppgifter, som ofta är kopplade till låg lön och därmed lågt pensionsun- derlag, kommer med stor sannolikhet inte att kunna anta erbjudandet. Regeringen skriver i propositionen: Försäkringen är inte heller avsedd att täcka mindre variationer i fråga om fysisk eller psykisk prestationsförmåga som kan följa av exempelvis naturligt åldrande. Denna skrivning oroar mig. Det räcker inte med att utskottsmajoriteten försäkrar att förtidspension även fortsättningsvis kommer att kunna beviljas efter 61 år. Vem kan avgöra om en förslitningsskada till viss del beror på åldrande eller enbart på arbete? Det finns en risk att en sådan skrivning leder till liknande bedömningar som gjordes vad gäller kvin- nors förslitningsskador. Eftersom de burit barn och matkassar under hela sitt liv berodde förslitningsska- dan delvis på det och inte enbart på arbetsuppgifterna. Då fanns det inget klart samband och förtidspension beviljades inte. Tidigare fanns en äldreregel i förtidspensionen som innebar att man vid prövningen av om förtids- pension skulle beviljas tog hänsyn till den sökandes ålder och arbetsmarknadsläget. Den regeln vill Väns- terpartiet ha kvar, eftersom vi menar att den ger för- säkringskassan möjlighet att ta hänsyn till sådana variationer i fysisk och psykisk prestationsförmåga som naturligt åldrande kan leda till. Låginkomsttagare med förslitande arbetsuppgifter skulle på så sätt få en möjlighet att ekonomiskt klara sig fram till ålderspensionen utan att ålderspensionens nivå skulle bli lidande. Herr talman! Generellt sett drabbas kvinnor av ar- betssjukdomar och män av olycksfall i arbetet. An- ledningen till det är att kvinnor oftare arbetar inom vård- och serviceyrken där förslitningsskador är mycket vanliga. De förändringar som gjorts av arbets- skadebegreppet i lagen har gjort att det är svårt för kvinnor att få sina förslitningsskador godkända som arbetsskada. Med skärpningen definierade man bort kvinnors arbetsskador, vilket också påpekades av JämO som var mycket kritisk mot skärpningen. Att definiera bort halva befolkningen löser inte problemet med det stora antalet arbetsskador. Ar- betsmiljön inom vård och omsorg blir inte bättre för att vi stoppar huvudet i sanden och säger att detta inte är en arbetsskada. Vi vill därför att arbetsskadebe- greppet och bevisregeln återställs till vad som tidigare gällde. Den expertgrupp som nu skall tillsättas måste en- ligt min mening se lösningen av detta problem som en av sina huvuduppgifter. Herr talman! Så till sist vill jag säga några ord om begreppet restarbetsförmåga. En försäkrad som anses ha en viss restarbetsförmåga skall stå till arbetsmark- nadens förfogande på den arbetsförmåga han eller hon har kvar. Det kanske är OK för den som i botten har ett arbete, men för den som inte har ett arbete är det värre. För vilken arbetsgivare anställer en människa som är förtidspensionär till 75 % och som har 25 % arbetsförmåga kvar och var finns det sådana arbetstill- fällen? Vi anser att den arbetsskadade måste ha fast anknytning till arbetsmarknaden för att det över hu- vud taget skall kunna göras en bedömning av restar- betsförmågan. Att bedöma en arbetshandikappad som av olika skäl lämnat arbetsmarknaden utifrån deras restarbets- förmåga i förhållande till de fem olika stegen är i nuvarande försäkring inte relevant och orsakar stort mänskligt lidande. Vi anser därför att reglerna för denna grupp, dvs. de som inte har fast anknytning till arbetsmarknaden måste mildras. Arbetsmarknadsministern berättade i dag på frågestunden om den deltidsdelegation som nu skall börja arbeta. Jag tycker att problemet med för- tidspension i förhållande till restarbetsförmågan även bör diskuteras i denna delegation. Herr talman! Jag står självklart bakom Vänster- partiets reservationer, men för tids vinnande yrkar jag endast bifall till reservation 16, mom. 10, reservation 17, mom. 11 och reservation 21, mom. 15. 0166402877505 N 2010-01-01 00:00:00 207753 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09108/#anf186