<anforande>
<dok_hangar_id>2348896</dok_hangar_id>
<dok_id>GL09108</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:108 Torsdagen den 14 maj</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>108</dok_nummer>
<dok_datum>1998-05-14 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 9 §) Vårdnad, boende och um- gänge (forts. LU12)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>536B9DC2-FF70-4FD5-8716-95A90EB6E403</anforande_id>
<anforande_nummer>128</anforande_nummer>
<talare>BENGT HARDING OLSON (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det är uppenbart att propositionen
strider mot barnkonventionen. Jag kräver inte att
Inger Segelström skall acceptera detta bara för att jag
säger så. Men Lagrådet har sagt så. Vi nöjer oss med
att Lagrådet tydligt har pekat på detta. Det räcker med
att läsa innantill.
Det som är viktigt här och nu är att kunna ge be-
sked. Helheten är självfallet viktig. Inger Segelström
säger att det går att gå längre. En nationell svensk
lagstiftning kan aldrig bli hel om den inte står på
barnkonventionens fasta tydliga grund.
Fru talman! Riksdagens vägledning för
rättstillämpande myndigheter är, enligt min uppfatt-
ning, glasklar. Låt oss säga det i kammaren: I portal-
paragrafen framgår det att det är barnets bästa som
skall sättas i främsta rummet. Det är överordnat alla
andra dåliga skrivningar som sedan språkligt skall
överarbetas.
Barnen skall inte lida i avvaktan på någon s.k.
språklig överarbetning. Låt portalparagrafen styra för
barnens skull, för barnens bästa.
</anforandetext>
<intressent_id>0764840691205</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>207695</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09108/#anf128</protokoll_url_www>
</anforande>
