<anforande>
<dok_hangar_id>2348896</dok_hangar_id>
<dok_id>GL09108</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:108 Torsdagen den 14 maj</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>108</dok_nummer>
<dok_datum>1998-05-14 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 9 §) Vårdnad, boende och um- gänge (forts. LU12)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>67685909-7A6D-46B8-99C3-8BCA5C253043</anforande_id>
<anforande_nummer>112</anforande_nummer>
<talare>TANJA LINDERBORG (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag skulle kunna haka på där: Ni tror
inte på tvång, och det gör inte jag heller. Ändå verkar
ni tycka att det är okej att domstol skall kunna döma
till samarbetssamtal, vilket vi från Vänsterpartiet inte
tycker.
Inger Segelström trodde att lagen är bra för barn
och för kvinnor. Jag hoppas att det är Inger Segel-
ström som har rätt i det här fallet och inte jag. Det
skulle i så fall verkligen vara en seger för barnen.
Men vad tror Inger Segelström att det beror på att så
oerhört många kvinnor har reagerat starkt mot det här
lagförslaget? Jag tror att vi har fått in minst ett par
tusen namnunderskrifter som protest mot lagförslaget.
Jag kan hålla med Rose-Marie Frebran om att
många kockar här har gjort en bättre soppa och att
texterna nu är mycket bättre. Men jag skulle gärna
vilja veta: Varför vill ni inte gå längre, Inger Segel-
ström, och också skriva in i lagen att gemensam vård-
nad skall vara utesluten i de fall där det förekommer
trakasserier eller kränkande handlingar? Varför vill ni
inte göra det?
</anforandetext>
<intressent_id>0489462966700</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>207679</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09108/#anf112</protokoll_url_www>
</anforande>
