2348895 GL09107 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:107 Onsdagen den 13 maj 1997/98 107 1998-05-13 00:00:00 Tryckfrihetsförordningens och yttrandefri- hetsgrundlagens tillämpningsområden - barnpor- 60284C3E-02C2-4838-B0B9-8E6BAB13B206 47 ANN-KRISTIN FØSKER (fp) fp Fru talman! Jag vill inledningsvis, innan jag börjar mitt anförande, vända mig till justitieminister Laila Freivalds. Jag vill tacka för ett mycket bra anförande och ett mycket bra tydliggörande av skillnaden mellan utskottets majoritet och de reservationer som framför allt moderaterna, men också tyvärr en minoritet i Folkpartiet, står bakom. Fru talman! Övergrepp mot barn kan aldrig accep- teras. Det är den självklara utgångspunkten för Folk- partiet liberalerna. Jag är övertygad om att det också är utgångspunkten för samtliga andra partier som deltar i debatten här i dag. Målet är vi alla överens om, men den väg vi tror är bäst varierar. Att misstänkliggöra motståndarnas välvilja genom att kalla dem populistiska eller, åt andra hållet, pe- dofilernas vänner tycker jag tyder på brist på respekt för andra människors åsikter och goda syfte. Jag har en tro på att alla här oavsett vilken linje de väljer gör det därför att de tror den vara det bästa sättet att skydda de utsatta barnen. Den respekten måste vi visa varandra! Vi i Folkpartiet har vid flera tillfällen väckt för- slag om insatser som vi, vid sidan av en kriminalise- ring av innehav av barnpornografi, anser skulle vara önskvärda och effektiva i kampen mot sexuella över- grepp mot barn. Vi anser bl.a. att skolhälsovården måste stärkas och att skolöverläkaren vid Skolverket återinföras. En väl fungerande skolhälsovård är viktig för att tidigt kunna upptäcka och hjälpa barn som far illa. Över- grepp mot barn skall polisanmälas. Ett pedofilkommando vid rikskriminalen skall in- rättas. Det spelar nämligen en stor roll vilken personal som utreder och handlägger misstänkta sexualbrott mot barn. En europeisk antipedofilpolis behöver inrättas. De internationella pedofilnätverken måste kunna bekäm- pas med kraft. Svenskar som ägnar sig åt sex med barn i andra länder måste kunna straffas enligt svensk lag. De seriösa föreningar som arbetar med att stödja offer för sexuella och andra övergrepp bör ges eko- nomiskt stöd. Detta är bara några av de förslag som Folkpartiet liberalernas åtgärdsprogram består av. Tyvärr har debatten under många år huvudsakli- gen fokuserats enbart till frågan om den tekniska lösningen av hur kriminalisering av innehav av barn- pornografi kan ske. Verkningsfulla insatser såsom polisarbete, åklagarresurser och internationellt samar- bete har eftersatts. I det betänkande som vi nu skall behandla föreslås en utflyttning av barnpornografibrott från grundlagar- na. Det syftar till att göra det möjligt att ingripa mot innehav av barnpornografiska skildringar, även mot tidskrifter. Nu finns alltså ett förslag som liknar ett heltäckande förbud mot innehav av barnpornografi. Jag vågar påstå att en stor majoritet av svenska folket har väntat på detta sedan 1992 - minst. Kritiken som har riktats mot detta förslag har bl.a. handlat om risk för smittoeffekter, som skulle kunna innebära att även andra typer av yttranden lyfts bort ur grundlagarna om en kraftig opinion kräver det. Det gäller exempelvis hets mot folkgrupp. Det är i och för sig något som riksdagens politiker kan se till att för- hindra, eftersom det är just riksdagen som måste fatta sådana eventuella beslut. Jag tycker egentligen inte att det finns någon anledning att tro att någon på demo- kratisk väg skulle kunna driva igenom några ytterliga- re sådana ändringar av grundlagarna. Barnpornografin har en särställning i det att den förutsätter våld och grova kränkningar av de mest värnlösa i samhället, nämligen barnen. Jag är därför mycket glad över att här i dag kunna säga att en majoritet inom Folkpartiet liberalerna accepterar det liggande förslaget. Vi kan i dag också konstatera, och glädjas åt, att den viktigaste invänd- ningen vi hade nu har blivit tillgodosedd. Den handlar om det s.k. försvarlighetsrekvisitet. Ett enigt utskott har valt en utformning som möjliggör för forskare, journalister och seriösa opinionsbildare att fortsätta sin kamp mot barnpornografin. Detta ställningstagan- de i utskottet tar vi i Folkpartiet liberalerna emot med stor glädje. Detta var nämligen en av de invändningar som vi hade mot förslaget från regeringen. Det har ibland målats upp skräckscenarion om hur polisen inom kort kommer att storma in på tidnings- redaktioner på jakt efter viktiga och känsliga uppgif- ter av något slag under förevändningen att den letar efter barnpornografi. Jag vill påstå att om den dagen kommer så lever vi inte längre i ett rättssamhälle över huvud taget. Då spelar det knappast någon roll vilka lagar vi har. Fru talman! Det har här i dag framförts stark kritik från några ledamöter. Några förespråkar Barnporno- grafiutredningens förslag. Utredningen utsattes emel- lertid också för en hel del kritik. Vi kan konstatera att ingen här i dag vet om det beslut som vi snart skall fatta kommer att vara lös- ningen på problemet. Den ödmjukheten tycker jag att vi skall visa varandra. Just därför att frågan är så oerhört viktig och svår anser vi i Folkpartiet att den måste leva vidare. I det aktuella förslaget behandlas inte frågan om vilka effektiva medel stat och kommun kan sätta in i kampen mot sexuella övergrepp mot barn, utan endast sådana frågor som påverkar bestämmelserna i grund- lagarna. Den största faran är om vi i och med detta beslut i dag slår oss till ro och tror att vi nu har gjort allt som står i vår makt. Det vore det största sveket mot de barn som behöver allt skydd de kan få. Därför kräver Folkpartiet liberalerna att en utredning med uppgift att fortsätta arbeta med frågan bör tillsättas. Detta skall göras för att om möjligt hitta en lösning som på en gång ger starkast möjliga skydd mot spridning av barnpornografi och minimerar de s.k. smittoriskerna, som ändå ganska många oroar sig för. Denna fråga måste hållas vid liv! Vi och andra opinionsbildare får aldrig slå oss till ro. Debatten måste leva vidare. Ett vakande öga måste hela tiden hållas på denna viktiga fråga. Det steg vi nu tar är ett första steg, men låt det inte bli det sista vad gäller denna fråga. Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag vad gäller att lyfta barnpornografifrågan ur grundla- garna. För att vinna tid yrkar jag dessutom bifall en- bart till reservation 3, 14, 19 och 23. Men jag står givetvis bakom alla reservationer tillhörande motion K23 från Folkpartiet liberalerna. I detta anförande instämde Eva Flyborg, Karl- Göran Biörsmark och Lennart Rohdin (alla fp). 0212946023318 N 2010-01-01 00:00:00 207394 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09107/#anf47