2348895 GL09107 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:107 Onsdagen den 13 maj 1997/98 107 1998-05-13 00:00:00 Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design 3AF4D6D8-CE65-46F2-8A2E-B8D32C5141C4 205 INGER LUNDBERG (s) s Fru talman! Den telefonkatalog som vi fick i fjol gav oss bilder av svensk form när den var som bäst. Årets kataloger visar på några av de mest intressanta uppfinningarna, nästan alltid i samarbete med landets bästa industridesigner. Jag tror att det är precis som Åke Gustavsson sade. Det finns många tecken i tiden på att det börjar växa fram ett brett engagemang kring design- och formfrågor. Det är ett angeläget program som regeringen läg- ger fram, och det av två skäl. För det första handlar frågor om skönhet, form och design om livskvalitet. Det tror jag kulturutskottets ledamöter kan uttrycka bättre än jag. Sekretariatet för framtidsstudier visade för några år sedan att frågor som skönhet och god miljö kommer att spela en allt större roll i framtiden. Vi vill ha vackert runt oss. Det bidrar till harmoni. Det är fint att utskottet och regeringen inte bara sett till det som man traditionellt bryr sig om när man talar om de estetiska frågorna utan också om sådant som Vägverkets anläggningar liksom järnvägsstatio- ner och annat. Till skillnad från Lennart Fridén tror jag att det är betydelsefullt att de estetiska frågorna markeras i denna typ av lagstiftning. Jag tror att de spelar roll. Jag är också övertygad om att de spelar roll när det gäller plan- och bygglagen och att vi be- höver komma tillbaka till det tänkande som präglade de första miljonprogramsområdena, sådana som Rosta och Baronbackarna i Örebro. För det andra spelar kvalitetsfrågorna en väldigt viktig roll på framtidens arbetsmarknad. Vi måste förnya och utveckla svensk industri för att möta de krav som gäller på 2000-talet. Då är det som Åke Gustavsson var inne på. Människor vill ha god miljö. De vill ha hållbara varor. I hållbara varor ligger också att det skall vara vackra, användbara och funktionella varor. Om Sverige skall konkurrera, och det skall Sveri- ge, på framtidens marknad är det kvalitet och nytän- kande som gäller. När Sverige var ett stort land inom konsumtionsvaruindustrin var också svensk kvalitet ett viktigt begrepp. Designen spelade en viktig roll för det. Sverige tillhörde på 50- och 60-talet de riktigt stora designnationerna. Jag hoppas att det program vi behandlar i dag kommer att bidra till att vi snart gör det igen. Det finns många goda förutsättningar med den formtradition vi har i Sverige. Kulturutskottet markerar att den motion vi lämna- de in i höstas från Örebrobänken är tillgodosedd. Vi begärde att tillväxt- och sysselsättningsfrågorna skulle ges en framträdande roll i politiken för form och de- sign. Regeringen har kompletterat programmet och tydligt fört in dessa frågor i det första målet i pro- grammet. Utskottet ställer sig bakom ett målmedvetet arbete för produktutveckling. Det är jag glad för. Jag är övertygad om att det spelar roll för både jobben och tillväxten att formfrågorna blir en del av den svenska näringsprofilen. Men det räcker inte med målen, och det räcker inte med de tydliga budskapen om näringslivet. Det behövs också handfasta åtgärder för industridesign och formgivning också på det näringspolitiska områ- det. Där behöver vi göra mer. Det finns betydelsefulla frågor i propositionen, t.ex. analysen av högskoleutbildningarna på formom- rådet och markeringarna på forskningsområdet. Det togs ett viktigt steg i och med den regionalpolitiska propositionen, då man markerade vikten av att desig- nen används i det regionalpolitiska utvecklingsarbetet inom näringspolitiken. Men i det här programmet behandlas i första hand arkitektur- och formfrågor, vilket också märkts i själva hanteringen av ärendet. Det är kultur- och bostadsutskottet som hanterat det och inte t.ex. näringsutskottet. Jag hoppas att behand- lingen i dag skall bli avstamp för mer av konkretion på det näringspolitiska området och att vi kommer ytterligare en bit längre när det gäller möjligheterna att använda form och design i det svenska agerandet inom handelspolitiken. Jag hoppas också att vi gör ytterligare insatser för de små och medelstora företagen. Svensk industride- sign gör mycket i dag, mina vänner här i kammaren, men med ett väldigt begränsat ekonomiskt belopp. I Stockholm gjorde man för något år sedan ett försök då man tillsammans med länsstyrelsen satsade mellan 1 och 2 miljoner kronor på uppsökande designinsatser i små och medelstora företag. Det gav mycket fina resultat. Det bidrog aktivt till att man fick fram pro- duktidéer med ett marknadsvärde på kanske 500 mil- joner kronor. Det är en signal om att detta är ett om- råde där det går att åstadkomma väldigt mycket med små medel. Men regeringens och riksdagens förhåll- ningssätt kan spela en viktig roll, liksom även det stöd vi kan ge. Det finns andra områden där det finns skäl att age- ra. Kan man stödja utvecklingen av det centrum för marknad och design i Bergslagen som man nu arbetar med på Arbetslivsinstitutet? Slutligen, fru talman, vill jag säga att detta är ett bra avstamp. Jag har stora förväntningar på att såväl regeringen som andra statliga organ, liksom kommu- ner och län, kommer att jobba vidare för att vi skall komma igen och för att Sverige verkligen skall bli det vi en gång var: en av de ledande designnationerna. Jag tror att vi har alla förutsättningar att bli det. 0512424416400 N 2010-01-01 00:00:00 207551 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09107/#anf205