2348895 GL09107 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:107 Onsdagen den 13 maj 1997/98 107 1998-05-13 00:00:00 Konsumentpolitiska frågor B5B2ED50-C029-415D-9E71-0B46030D389D 152 KARIN OLSSON (s) s Herr talman! Vi skall i dag behandla regeringens skrivelse som benämns Konsumenterna och miljön - en handlingsplan för hållbar utveckling. Jag vill börja med att rikta ett tack till Dan Ericsson för att han avstod från en energipolitisk debatt. Tiden räcker knappt till det. I den här skrivelsen är miljömålet ett viktigt mål. Det ger en ny dimension åt konsumentfrågorna. Fler måste anta en livsstil som medger hållbar utveckling. Våra konsumtionsmönster måste ses i ett globalt per- spektiv eftersom påverkan i våra livs- och konsum- tionsmönster går över nationsgränserna. Detta ligger helt i linje med Agenda 21. Det tycker jag egentligen är ett bra svar till Dan Ericsson med en gång. Genom förändrade konsumtionsmönster och en offensiv konsumentpolitik åstadkommer vi ändrade produktionsmönster. Det är viktigt att konsumentfrå- gorna får högre status och att konsumenternas enga- gemang underlättas och tas till vara. När konsumentpolitikens mål och riktlinjer antogs för snart tre år sedan fanns det nya målet med som handlar om att sådana konsumtions- och produk- tionsmönster utvecklas som minskar påfrestningarna på miljön och bidrar till en långsiktigt hållbar utveck- ling. Det målet resulterade i en utredning som nu lett fram till den skrivelse vi i dag har att ta ställning till. Det är viktigt att det målet i praktiken får samma tyngd som övriga mål. Som en liten repetition kan jag säga att de övriga målen är: Hushållen skall ha goda möjligheter att utnyttja sina ekonomiska och andra resurser effektivt. Konsumenterna skall ha en stark ställning på marknaden. Konsumenternas hälsa och säkerhet skall skyddas. Det är en bra skrivelse som har väckt stort intres- se. Det ser vi genom alla de reservationer och motio- ner som skrivelsen lett fram till. Skrivelsen är så bra och framåtsyftande att jag kan börja med att yrka avslag på de reservationer som finns och bifall till utskottets hemställan i betänkande LU21. Överslagsberäkningar som gjorts av Naturvårds- verket pekar på att hushållen ger upphov till nära hälften av de svenska miljöskadliga utsläppen. Rege- ringens avsikt är att ge Konsumentverket ett sektor- sansvar för konsumentrelaterade miljöfrågor samt uppgiften att formulera sektorsmål för att precisera miljömålet i konsumentpolitiken. För att ändra ett inlärt beteende och för att föränd- ra beteendet i rätt riktning för kommande generationer krävs mer kunskap. Det är därför handlingsplanen lyfter fram förmedling av kunskap och information till hushållen. Andra åtgärder som också presenteras i skrivelsen är: Utökade insatser med avseende på miljöaspekter i varuprovningsverksamheten. Analys av förutsättningarna för ömsesidigt god- kännande av miljömärkningen på internationell nivå. Utvärdering av det nordiska miljömärkningssys- temet. Utökad bevakning av miljöargument i marknads- föringen. Strävan efter prisundersökningar även för ekolo- giskt producerade livsmedel. Beaktande av hushållsaspekter inom systemet för källsortering. Därutöver berörs boende och resande. Regering- ens anser bl.a. att konsumenternas val av transport- medel och bostad måste underlättas genom bättre information om miljöaspekter. I Sverige finns en lång tradition som handlar om att stödja konsumenterna. Förutom den statliga och kommunala konsumentverksamheten finns frivilliga organisationer och näringslivets s.k. egenåtgärder. Dessutom är den enskilde konsumenten viktig i det här arbetet. Verksamheten är bred och mångfacetterad. Den är inriktad både på övergripande frågor och på indivi- duella frågor. I början av 70-talet kom lagstiftning i allt högre grad till användning för att stärka konsumenternas ställning. En mängd nya lagar, både på civilrättens och på marknadsrättens område har tillkommit under det senaste kvartsseklet. Skrivelsen är uppdelad i olika områden som jag kommer att beröra. Samtidigt kommer jag att kom- mentera en del av de motionsyrkanden och reserva- tioner som finns inom respektive område. För det första innebär miljömålet att sådana kon- sumtions- och produktionsmönster som minskar på- frestningarna på miljön och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling skall utvecklas. Detta tror jag inte kan upprepas tillräckligt ofta. De målkonflikter som kan uppstå för det enskilda hushållet och för konsu- menten skall identifieras och uppmärksammas. Pro- positioner och utredningar av betydelse skall åtföljas av en ekologisk hållbarhetsbeskrivning. Utskottet tycker att detta är bra och egentligen i linje med det som Miljöpartiet tar upp i sin reserva- tion, varför det är lätt att yrka avslag på det yrkandet. Jag vill göra en liten anmärkning till Yvonne Ru- waida. Hon sade att det är lyxkonsumtion att kunna köpa de ekologiskt anpassade varorna. Men om vi tittar ordentligt på vem det är som konsumerar mest i det här samhället, tror jag egentligen inte att det är de grupper som inte skulle ha råd att köpa dessa varor som är de som förbrukar mest av våra gemensamma resurser. Jag har alltså yrkat avslag på det yrkandet. Moderaterna däremot tror att allt löser sig med konkurrens och valfrihet, vilket utskottsmajoriteten inte anser. Jag yrkar avslag även på Moderaternas reservation. För det andra kommer Konsumentverkets ansvar att utökas. För att underlätta samordningen mellan olika aktörer och för att arbetet för miljömålet i kon- sumentpolitiken skall kunna genomföras på ett effek- tivt sätt bör Konsumentverket genom en ändring i myndighetsinstruktionen få sektorsansvar för konsu- mentfrågor som rör ekologiskt hållbar utveckling. Det som Miljöpartiet anför i sin reservation om att man vill inrätta en miljö- och konsumentdelegation finner utskottet inte nödvändigt. Moderaterna går även i den här frågan mot ut- skottsmajoriteten och vill att konsumentpolitiken skall skötas helt av frivilliginsatser. Den framgång som svensk konsumentpolitik har nått och den stora majoritet som finns i utskottet för att svensk konsumentpolitik även fortsättningsvis skall vara samhällsstödd gör att Moderaternas reser- vation avstyrks. För det tredje är det viktigt att stimulera det lokala och det frivilliga arbetet. Det är viktigt med stöd i form av fortbildning, faktaunderlag och rådgivning som bör ske från centralt håll. Regeringen har i vårpropositionen initierat en ut- veckling av databaserad information om konsumtion och miljö, en s.k. grön databas. Avsikten är att samla in den kunskap som hushållen behöver i sin vardag för att kunna göra riktiga val där miljöaspekterna beaktas och att göra den kunskapen tillgänglig. Regeringen har tagit initiativ till flera åtgärder för att stärka det lokala arbetet med miljöfrågor. Statligt stöd till s.k. lokala investeringsprogram samt den person som tillsatts för att samordna det lokala Agen- da 21-arbetet är några exempel. Betydelsen av frivilligt engagemang är stor. Kon- sumentorganisationerna är och förblir således, vilket utskottet poängterade även 1995, ett alldeles utomor- dentligt komplement till samhällets konsumentverk- samhet. För det fjärde trycker regeringen på vikten av kun- skap och information. För att åstadkomma ett miljö- anpassat beteende hos konsumenterna måste insikten finnas om sambandet mellan det egna agerandet och dess inverkan på miljön. Förståelse för människors beroende av ekosyste- met och behovet av kretsloppsanpassning och resurs- hushållning kan också vara avgörande för hushållens engagemang. I skrivelsen pekas det på att tydliga mål och krite- rier i läroplaner och kursplaner är viktiga som grund för miljöundervisningen. Vid översyn av läroplaner och kursplaner bör frågan uppmärksammas. Även lärarnas kunskap och kompetens när det gäller hushållsrelaterade miljöfrågor uppmärksammas i skrivelsen. Den här frågan är även prioriterad på nordiskt plan. Herr talman! Utskottet har samma uppfattning som regeringen i den här frågan. Den inlärningspro- cess som sker inom skolan och inom den högre ut- bildningen är ett av de viktigaste medlen för att vi på sikt skall erhålla den kunskap som behövs för att medverka till en hållbar utveckling. Regeringens skrivelse är långtgående när det gäl- ler behov av kunskaper. Därför yrkar jag avslag på de reservationer som finns inom området. För det femte är miljömärkning ett viktigt stöd för den enskilde konsumenten. Den s.k. svanenmärkning- en är en positiv miljömärkning, vilket innebär att producenterna uppfyller de krav som fastställts av en tredje part. Svanen åtnjuter stort förtroende hos både konsumenter och producenter. Det har olika utvärde- ringar visat. Dessutom finns den s.k. EU-blomman. På nordisk nivå diskuteras en utvärdering av sva- nensystemet främst när det gäller effekter för konsu- menterna och för miljön. Bl.a. handlar det om att visa om de produktgrupper för vilka det finns kriterier är relevanta ur miljösynpunkt. Inför det fortsatta nordiska samarbetet och det in- ternationella standardiseringsarbetet behövs det mer kunskap om vilken miljöinformation som konsumen- terna efterfrågar och vilken typ av information som de kan tillgodogöra sig. Eftersom det redan pågår mycket arbete inom det här området yrkar jag avslag på de reservationer som finns i betänkandet. För det sjätte är det viktigt att kunskapsförmedling till hushållen om hur de skall minska miljöbelastning- en av sitt boende verkligen kommer till stånd. Därför har Boverket regeringens uppdrag att utveckla ett system för kvalitetsdeklarationer av bostäder innefat- tande bl.a. miljöaspekter. För det sjunde krävs det åtgärder för att göra trafi- ken förenlig med ett ekologiskt hållbart samhälle och för att motverka en utveckling mot ett ensidigt bero- ende av bilinnehav. Konsumentverket och Vägverket har i uppdrag att tillsammans med Naturvårdsverket ge ut en samlad konsumentinformation om bilar. Utvecklingen inom kollektivtrafiken måste också ske på ett sådant sätt att konsumentintresset tillgodo- ses. För det åttonde behandlas frågan om miljömärk- ning i marknadsföringslagen. Miljöargumenten i re- klam har stor betydelse för vilka produkter miljömed- vetna konsumenter väljer. Konsumentverkets under- sökningar visar att närmare hälften av konsumenterna i Sverige fäster stor vikt vid tillverkarnas egna miljö- argument. Tydliga och klara regler och en intensiv bevakning från Konsumentverkets sida är viktigt. Miljöargument i marknadsföringslagen skall granskas kritiskt, och vilseledande argument skall stoppas. För att slippa direktreklam finns det som kallas NIX-registret. Detta förenklar för den enskilde konsumenten, eftersom det räcker med att anmäla till ett ställe om man inte vill ha direktreklam. Som avslutning vill jag peka på vikten av upp- följning och redovisning. Regeringen avser att ge Konsumentverket i upp- drag att i samarbete med Naturvårdsverket och övriga berörda myndigheter följa upp miljömålet inom kon- sumentpolitiken och de sektorsmål som skall utarbe- tas. Konsumentverket skall årligen redovisa till rege- ringen vilka åtgärder som har vidtagits och effekterna av dessa. Herr talman! Med det anförda yrkar jag omigen bifall till hemställan i utskottets betänkande och av- slag på samtliga reservationer. 017523200206 N 2010-01-01 00:00:00 207499 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09107/#anf152