2348895 GL09107 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:107 Onsdagen den 13 maj 1997/98 107 1998-05-13 00:00:00 Beskattning av elpannor och vissa andra punktskattefrågor 226115CB-EF69-4320-B998-806926088C29 137 OLLE LINDSTRÖM (m) m Herr talman! Jag skall mycket kort kommentera de delar av betänkandet som rör den finska röda oljan. En del har redan berörts, och jag skall försöka att inte upprepa detta. Beslutet om förbud mot användning av rödmärkt finsk olja i Sverige har skapat stor irritation och stora problem för befolkningen i framför allt Norrbotten. Under två och ett halvt års tid har företagens konkur- renskraft satts ur spel, och privatpersoners rättmätiga gränshandel har också hämmats. Jag har tidigare i två motioner till riksdagen och i två interpellationsdebatter med statsrådet Östros krävt att man gör förändringar i lagen och påpekat att för- budet strider mot vårt åtagande i samband med EU- medlemskapet. Det strider mot Romfördragets artiklar 6-9. Det strider mot gemenskapslagstiftningen och den handlingsplan som också fastställts av Europarå- det. Efter påtryckningar från EU-kommissionens Ge- neraldirektorat XXI ändrades lagen delvis 1997, men ej fullt ut enligt kommissionens rekommendationer. I dagens betänkande tas ytterligare ett steg tillbaka, men steget är inte tillräckligt. Dessutom är förslaget krångligt. Efter dagens beslut tvingas fortfarande företagare med arbetsfordon som används i jordbruk, skogsbruk, industri och andra kommersiella verksamheter att använda den högbeskattade oljan, medan de finländs- ka företagarna på andra sidan Torne älv kan använda den lågbeskattade. Det är alldeles självklart att det blir en konkurrenssnedvridning som inte överens- stämmer med vad som borde gälla i Sverige. Just den delen står i strid med artikel 7 i Romfördraget. Jag ber utskottsmajoriteten och Lisbeth Staaf- Igelström att läsa på det här. När det gäller olja för uppvärmning är förslaget i betänkandet dessutom mycket krångligt. Den som köper lågbeskattad röd olja i Finland skall betala tilläggsskatt som motsvarar svensk nivå. Om den personen sedan visar att oljan används för uppvärm- ning kan delar av skatten återbetalas. Hanteringen måste bli både krånglig och onödigt kostsam. Även detta står i strid med gemenskapslagstift- ningen. Jag är mycket förvånad över att utskottsma- joriteten när man nu ändå tar steg tillbaka inte ser till att vi följer gemenskapsrätten. Det här ärendet är ett stort ärende i norra Sverige. Det verkar som om utskottsmajoriteten inte har för- stått det. När lagstiftningen om förbudet mot finsk olja kom till bildades faktiskt en frihandelsförening i Norrbotten. Den har nu 400-500 medlemmar. De har påverkat EU-kommissionen. Kanske det är av just den anledningen som kommissionen har tillskrivit rege- ringen och påpekat de brister som finns i den svenska lagstiftningen. Det är därför också med stor förvåning jag konstaterar att man inte ännu, fast man tar steg 2, är beredd att gå fullt ut. Det blir förmodligen nya överklagningar. Troligen kommer också nya skadeståndskrav. Vi vet att det redan nu finns stora skadeståndskrav för den tid som gått från den 1 januari 1996. Det kommer att orsaka staten onödiga kostnader. Fördröjer man ytterligare att Sverige fullt ut skall följa lagstiftningen blir det än värre. Det är därför som man måste se till att inte göra ständiga misstag och bara ta små steg tillbaka. Frågan är ju: Varför måste man bete sig på det sättet? Jag är ytterligt förvånad och många med mig. Herr talman! Jag ställer mig naturligtvis också bakom alla de moderata reservationerna, men jag yrkar dessutom bifall till reservationerna 1 och 3. 0283299919701 N 2010-01-01 00:00:00 207484 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09107/#anf137