2348895 GL09107 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:107 Onsdagen den 13 maj 1997/98 107 1998-05-13 00:00:00 Beskattning av elpannor och vissa andra punktskattefrågor 82BB7C4F-6475-4873-96A8-FCB122F90EFA 126 CARL ERIK HEDLUND (m) m Herr talman! Debatten om skatteutskottets betän- kande 25 handlar i sin helhet om en klåfingrig rege- rings reträtter och besynnerliga utspel för att dölja tidigare misstag. En förvillelse blir inte bättre av att den följs av nya bisarra regler - regler som inte är genomtänkta, som inte har något klart syfte och som kommer att resultera i nya reträtter till ingen nytta för samhället, men väl med mycket krångel för företag och medborgare. De enda som kan gnugga händerna i förtjusning är de byråkrater som ser som sin livsupp- gift att diktera villkoren för medborgarna. Men även dessa byråkrater tar sig säkert för pannan när de skall förklara det fiffiga i att höja elskatten för fjärrvärme- verken under den kallaste årstiden. Syftet med förslaget att höja energiskatten för elektrisk kraft som förbrukas i elektriska pannor inom fjärrvärmesektorn under perioden november-mars är ett bra exempel på planhushållarens idévärld. Låt oss granska regeringens motiv. Man vill söka begränsa tendenser till elprishöj- ningar på marknaden genom att under eldningssä- songen belägga fjärrvärmeverken med en energiskatt för elanvändning. Den första fråga som uppstår är om man gör detta för miljöns skull, för att förbättra det statsfinansiella läget, för att ransonera elförbrukning- en eller för att betalningsbalansen skulle bli negativ om vi ökade importen av el från andra länder. Varför gör man det? Allt beror naturligtvis på det första tokiga beslutet - beslutet att stänga Barsebäck. För att kompensera bortfallet från en väl fungerande reaktor måste man börja fundera på vilka olika åtgärder som man skall vidta för att minska elförbrukningen - annars kan det inhemska elpriset kanske stiga brant. Det går således inte bara att stänga Barsebäck utan konsekvenser för folkhushållet. Det visar sig bl.a. i dagens betänkande. Det är således inte för statsfinanserna eller för miljöns skull som man gör så här. Det är rätt och slätt ett medel för att styra bort förbrukningen av el till andra energikällor. Vilka är det? Mig veterligen är de i princip tre för fjärrvärmeverken: olja och andra fossila bränslen, flis, pelletar och andra skogsproduk- ter eller sopor. Alla dessa energikällor är sämre för miljön än den elenergi som produceras med kärnkraft eller vattenkraft. Nu är som sagt regeringen orolig för att det mins- kade utbudet av el efter en stängning av Barsebäck skall driva upp priset på elektrisk kraft. Det är väl rimligt att anta att vi får sådana tendenser. Det är dock tveksamt om förslaget att belägga fjärrvärmeverken med skatt under vinterperioden löser några av dessa problem. För det första ökar alltid priset på el under denna period, och därför använder redan i dag fjärrvärme- verken sparsamt med el under denna period. Det framgår också av propositionen att regeringen själv inte anser att förslaget nämnvärt kommer att påverka intäkterna för staten. Med andra ord kommer det inte att bli någon effekt. För det andra kommer man inte längre att kunna utnyttja det överskott av vattenkraft som trots allt tidvis uppstår även under vinterperioden. Då får vatt- net rinna förbi, och det är naturligtvis ett slöseri. Vi har i dag en fungerande nordisk elmarknad. Temporära efterfrågeöverskott i Sverige kan täckas genom import. Priset bestäms då av utbud och efter- frågan, och vi får en marknadsmässig nivå. Sedan får förbrukarna dra sina slutsatser av detta och anpassa sina åtgärder. Det är bra mycket bättre än att staten som planhushållare skall gå in och försöka leka pris- regulator på en marknad som uppfyller flera av krite- rierna för en perfekt marknad och som rätt utnyttjad kommer att ge det bästa slutpriset på elektrisk kraft. Lisbeth Staaf-Igelström, jag skulle gärna vilja ha svar på följande fråga: Varför lyssnar socialdemokra- terna inte på remissorganen i denna fråga? De allra flesta har avstyrkt förslaget. De tycker att det är ett krångligt system, som inte ger önskad effekt. Som jag har framhållit finns heller inga miljöskäl eller statsfi- nansiella skäl som talar för det. Alltihop är bara ett försök att manipulera marknaden, ett försök som inte ger upphov till någonting annat än krångel. Varför lyssnar ni inte på sakkunskapen? Herr talman! Det är mycket sannolikt att den skattehöjning som vi i dag skall besluta om kommer tillbaka till riksdagen i form av ett ändringsförslag, i likhet med så många andra av regeringens illa förbe- redda förslag, som sedan har accepterats av riksdagen och som vi har fått i retur. Ett sådant exempel är nästa fråga i betänkandet, nämligen förbudet mot användande av finsk röd diesel i bussar och lastfordon. Vi moderater har bekämpat de bestämmelser som hittills tillämpats och hävdat att dessa strider mot gemenskapsrätten. Regeringens reträtt i denna fråga är redan inledd. Äntligen! säger vi moderater. Det skedde redan i fjol en första reträtt i detta ärende här i riksdagen, och nu tvingas man till ytterligare en. Inte heller dagens förslag är fullt ut i enlighet med det utlåtande som har kommit från kommissionen om hur man skall hantera den här frå- gan. Med all säkerhet, herr talman, kommer frågan om den finska rödmärkta dieseln att återkomma på riksdagens föredragningslista inom kort. Jag frågar Lisbeth Staaf-Igelström: Varför dessa tvekande små återställare i detta ärende? Varför inte acceptera att Sverige faktiskt är medlem i den europe- iska unionen och att vi skall tillämpa samma regler när det gäller den fria rörligheten för våra svenska medborgare och för varor och tjänster som alla andra EU:s medlemsländer? Varför inte ta steget fullt ut och göra utnyttjandet av den finska dieseloljan helt fri? Vi motsätter oss också det krångliga förslaget att privatpersoner som importerar rödmärkt finsk olja för uppvärmning skall tvingas att också betala svensk skatt, trots att de redan betalt den finska konsumtions- skatten. Detta står definitivt i strid med principen om konsumenters fria tillgång till den gemensamma inre marknaden. Regeringen bör i stället återkomma med ett förslag som gör det möjligt för privatpersoner att köpa och fritt införa finsk dieselolja utan att behöva betala svensk skatt. Ett tredje ärende i betänkandet rör en diskrimine- ring av de entreprenadmaskinägare och skogsma- skinägare som i Sverige får betala samma skatt på motorbränslet som man betalar för de fordon som utnyttjar vägnätet. Vi anser att detta skall upphöra. Flertalet länder inom EU, däribland Finland, har inte något krav på att man använder högbeskattad olja i motorredskap, traktorer, m.m. Vi moderater anser därför att bränsle för arbetsredskap i Sverige skall beskattas på samma sätt som i dessa länder. Varför skall vi inte ge svenska företag möjlighet att konkur- rera på samma villkor? Detta är en viktig fråga för företagare inte bara i Norrbotten utan i hela landet, kanske främst för det svenska lantbruket, som kämpar under svåra omständigheter. Vi skall naturligtvis inte ytterligare försvåra för dem utan ge dem samma möj- ligheter som lantbrukarna i övriga EU-länder att kon- kurrera fritt på den europeiska marknaden. Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 1 men står givetvis bakom även övriga moderata reservatio- ner. 0354810740804 N 2010-01-01 00:00:00 207473 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09107/#anf126