2348893 GL09105 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:105 Måndagen den 11 maj 1997/98 105 1998-05-11 00:00:00 Svar på interpellation 1997/98:291 om beskattningen av skadestånd på grund av sexuella interpellationsdebatt 8A856EDF-6E5E-4926-AFEE-B3B3FFFD8C84 52 Statsrådet THOMAS ÖSTROS (s) s Fru talman! Jag är säker på att jag och Lennart Rohdin delar samma upprördhet över sexuella trakas- serier. Jag är säker på att jag och Lennart Rohdin också delar samma spontana förvåning och upprörd- het när vi ser denna typ av myndighetsutslag. Men att gå från det till att göra som Lennart Rohdin, välja att bortse från att inkomstskattelagstiftningen inte är gjord för att förhindra viss typ av beteende utan har en konsekvens som utgår från andra delar, är att göra det för enkelt för sig. Det handlar här inte om huruvida domstolen har beslutat eller inte. Det handlar om en mängd olika typer av skadestånd som har sin upprinnelse i an- ställningsförhållandet. Har skadeståndet sin grund i ett anställningsförhållande, dvs. betalas skadeståndet ut som ett resultat av att arbetsgivaren åsidosatt någon skyldighet som följer av anställningsförhållandet, är skadeståndet skattepliktig inkomst av tjänst. Det är den praxis som har utvecklats. Det är alltså inte sär- skilt riktat mot sexuella trakasserier. Det handlar om alla typer av skadestånd som har sin grund i anställ- ningsförhållandet. Allmänt skadestånd har bedömts som skattefritt i ett fall av könsdiskriminering enligt jämställdhetsla- gen. Det bestod av att en kommun anställde en manlig sökande trots att en kvinnlig sökande hade haft bättre sakliga förutsättningar för tjänsten. Skälet för skatte- friheten var då att mottagaren, dvs. kvinnan, saknade anställning hos den som betalade ut skadeståndet. Det skadeståndet dömdes ut av domstol. Det kan i förstone verka som en orimlig princip. Vi delar ju den upprördhet som finns över alla former av trakasserier. Men tittar vi närmare på hur vi skulle göra om vi använde inkomstskattelagstiftningen som en del i kampen mot trakasserier, skulle vi upptäcka att det kunde bli ett ganska komplicerat system. Det blir svåra gränsdragningsproblem i tillämpningen. Det skulle bli nödvändigt för skattemyndigheten att när- mare granska vilka slag av skador som skadeståndet avser att täcka och bedöma om skadeståndets storlek är rimligt och befogat från skadeståndsrättslig syn- punkt, vilket ju kan vara en mycket grannlaga uppgift. Det öppnar möjligheterna för mindre nogräknade arbetsgivare att använda sig av den här typen av er- sättningar inte enbart då det handlar om sexuella trakasserier utan vid många andra typer av brott mot anställningslagstiftningen. Det är viktigt att skadestånd som har sin grund i anställningsförhållanden är skattepliktigt enligt de riktlinjer som har dragits upp i praxis. Att göra undan- tag i endast ett fall, som vi delar en upprördhet över, skapar inget särskilt bra system enligt inkomstskatte- rättslig princip. Kampen mot sexuella trakasserier förs på många fronter. Jag tycker inte att inkomstskattelagstiftningen är den bästa fronten för att föra den kampen. 0977281927618 N 2010-01-01 00:00:00 207337 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09105/#anf52