<anforande>
<dok_hangar_id>2348893</dok_hangar_id>
<dok_id>GL09105</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:105 Måndagen den 11 maj</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>105</dok_nummer>
<dok_datum>1998-05-11 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1997/98:283 om livs- medelshjälp till Nordkorea</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>E42F67AA-F016-46A5-B6A7-0F2FF235C48E</anforande_id>
<anforande_nummer>23</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet PIERRE SCHORI (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Lennart Rohdin har frågat vad rege-
ringen avser att göra för att medverka till att interna-
tionella livsmedelsinsatser från bl.a. FN-organ för-
binds med krav på grundläggande reformer av det
nordkoreanska jordbrukssystemet vad avser produk-
tions- och distributionsformer.
Herr talman! Den ekonomiska tillbakagången i
Nordkorea under många år beror på ett ohållbart
samhällssystem. Under senare år har dessutom det
internationella stöd som tidigare erhållits, framför allt
från Sovjetunionen, fallit bort. De akuta problemen nu
har utlösts av de senaste årens torka och översväm-
ningar.
FN bedömer att 7 ½ miljon människor, främst
barn, kvinnor och äldre personer, har drabbats av
krisen. Nordkorea producerade förra året knappt 2
miljoner ton spannmål, medan landets behov uppgick
till 4 ½ miljon ton. FN har för år 1998 vädjat om stöd
och humanitär hjälp för drygt 415 miljoner dollar.
FN:s världslivsmedelsprograms planerade insatser
avser dagligt näringstillskott till i stort sett alla landets
barn upp till tolv år och andra sårbara grupper.
I ett land som Nordkorea är det svårt att få en till-
förlitlig uppskattning av de humanitära hjälpbehoven.
Uppgifter om krisens omfattning och följderna av den
varierar därför. Generellt gäller dock att de flesta
bedömer att krisen är utomordentligt allvarlig. Utöver
akut matbrist för särskilt utsatta grupper lider Nordko-
reas folk av brist på bränsle, dricksvatten och medici-
ner.
Sverige har, alltsedan hösten 1995, genom FN och
enskilda organisationer lämnat humanitär hjälp till de
nödlidande i Nordkorea. Totalt har Sverige bidragit
med över 48 miljoner kronor. Sverige har i likhet med
andra givare främst bistått med akuta livsmedelsinsat-
ser genom FN:s världslivsmedelsprogram.
Inom ramen för FN:s humanitära hjälpprogram har
Sverige även stött FAO:s projekt med handelsgödsel
och bekämpningsmedel och lämnat bidrag till Världs-
hälsoorganisationen för vaccinationsprogram mot
tuberkulos och polio. Sverige var åttonde störste
givaren till FN:s humanitära hjälpappell 1997-1998.
Andra viktiga kanaler för vårt humanitära bistånd har
varit enskilda organisationer som Internationella rö-
dakorsfederationen.
Det bidrag som Sverige hittills lämnat genom
FN:s humanitära hjälpprogram och enskilda organi-
sationer har haft som mål att lindra akut nöd. En hu-
manitär grundregel är obehindrat tillträde till de
hjälpbehövande och fri insyn i hur den humanitära
hjälpen hanteras och vilka effekter den får. Sverige
har därför understrukit vikten av att FN har full insyn.
För att söka få en tillförlitlig bild av livsmedelshjäl-
pens hantering och slutanvändning har Sverige lämnat
ett särskilt bidrag till världslivsmedelsprogrammets
övervakningskapacitet. Sida har besökt landet två
gånger, och har då framfört krav på att de internatio-
nella hjälporganisationerna skall få obegränsat tillträ-
de till landets alla delar.
FN har sedan länge förhandlat med Nordkoreas
regering om att få genomföra en oberoende närings-
undersökning på barn. Helt nyligen har FN:s barnfond
fått klartecken från landets regering att göra denna
undersökning.
Jag håller här med Lennart Rohdin om att det är
grundläggande reformer, bl.a. av jordbrukssektorn,
som krävs i Nordkorea för att nå en varaktig lösning
på nu rådande försörjningsproblem. Problemet som
nu föreligger är hur man skall kunna få det nordkore-
anska jordbruket att fungera så att katastrofbistånd
inte längre blir nödvändigt. För svensk del eftersträ-
var vi att på alla tillgängliga vägar påtala vikten av
systemförändringar, och visa på att reformer är enda
vägen till en uthållig livsmedelsförsörjning. Eftersom
Nordkorea så länge befunnit sig i en självpåtagen
isolering är det emellertid svårt att få gehör för ett
sådant budskap hos det politiska ledarskapet i landet.
Det är därför viktigt att gradvis söka bredda kontak-
terna med Nordkorea för att underlätta att en kritisk
dialog kommer till stånd.
Ett av flera tecken på att den nordkoreanska rege-
ringen nu faktiskt börjat intressera sig för kontakter
med omvärlden är att man ämnar delta i ett FN-möte i
Genève i slutet av maj månad där bl.a. frågor som
gäller produktionsstrukturer i jordbruket kommer att
diskuteras. Där kommer Sverige också att delta.
</anforandetext>
<intressent_id>0928800583601</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>207308</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09105/#anf23</protokoll_url_www>
</anforande>
