<anforande>
<dok_hangar_id>2348892</dok_hangar_id>
<dok_id>GL09104</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:104 Fredagen den 8 maj</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>104</dok_nummer>
<dok_datum>1998-05-08 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellationerna 1997/98:309, 312, 260 och  308 och 304 om de djurförsöksetiska</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>354A592C-4A61-456D-99A1-0915FBD05E8E</anforande_id>
<anforande_nummer>45</anforande_nummer>
<talare>MARIANNE SAMUELSSON (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det var intressant att det enda svar jag
fick på mina frågor var att jag var irriterad över att det
pågick en utredning. Jag är inte alls irriterad över att
det pågår en utredning, däremot möjligen litet irrite-
rad över att ministern inte svarar på de frågor som jag
ställde utifrån att det pågår en utredning. Vissa frågor
kan man svara på även om det pågår en utredning.
Regeringen måste ändå ha en uppfattning under ut-
redningens gång. Jag trodde inte att det var så illa att
utredningar tillsattes för att man under tiden inte skall
ha någon uppfattning.
Dock kunde jag skönja vissa svar. Bl.a. svaret att
ministerns uppfattning är att det skall ingå forskare i
de etiska nämnderna och att de skall vara med och
göra bedömningen. Jag vet inte om jag skall tolka det
som att ministern inte ser något problem med kolle-
gialiet i den situationen. Förhoppningsvis har man
ändå sett det som en anledning att tillsätta en utred-
ning. Det skulle ha varit intressant att ha hört om det i
det här läget är regeringens uppfattning att nämnderna
skulle kunna ändras och kanske bli mer politiskt till-
satta och att man inte i så stor utsträckning som i dag
låter forskare göra bedömningarna.
Ministern påpekade att målet ändå är att vi skall
begränsa antalet forskningsförsök på djur. Det finns
egentligen inget regelsystem som styr åt det hållet.
Det är väldigt få avslag som görs. Förutom att man
kan sitta med och ändå uppenbarligen vara ganska så
väl berörd av besluten avslås inte heller ansökningar
att forska. Detta trots att man gång på gång har getts
tillstånd att forska på samma område.
Ett typexempel på en forskning som på något vis
ständigt pågår på djur gäller frågorna kring rökning
och skadeverkningarna av rökning. Trots att vi vet att
rökning är skadligt fortsätter man ändå att göra försök
på djur. Finns det verkligen någon anledning till att
forska om sådant som vi redan vet när man faktiskt
kan bedriva den forskningen utan att använda sig av
djur? Jag menar att det i väldigt stor utsträckning
används djur som inte skulle behöva användas i
forskning. Man kan i betydligt större grad begränsa
forskningen på djur.
Vi har i dag kunskap och teknik att forska på an-
nat sätt. Jag menar att regelsystemet och styrningen är
för dåliga. Därför offras en mängd djur i forskningens
namn, vilket jag tycker är orimligt. Jag hoppas dock
på att utredningen skall komma fram till ungefärligen
det jag tycker. Det skulle underlätta. Men det är inte
så säkert. Vi får se det resultatet senare, eftersom
ministern i det här läget inte vill svara.
</anforandetext>
<intressent_id>0900533740700</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>207223</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09104/#anf45</protokoll_url_www>
</anforande>
