<anforande>
<dok_hangar_id>2348892</dok_hangar_id>
<dok_id>GL09104</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:104 Fredagen den 8 maj</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>104</dok_nummer>
<dok_datum>1998-05-08 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1997/98:274 om svenska åkeriföretags konkurrenskraft</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>3B157A48-62B6-4CEE-9187-07AD44AC30EE</anforande_id>
<anforande_nummer>33</anforande_nummer>
<talare>Kommunikationsminister INES UUSMANN (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Sten Andersson har frågat mig om
vilka åtgärder jag är beredd att vidta i syfte att stärka
svenska åkeriföretags konkurrenskraft.
Att vi genom EU-medlemskapet har anslutits till
en gemensam transportmarknad innebär givetvis att
svenska åkeriföretag utsätts för en ökad konkurrens
från transportföretagen i andra medlemsstater. Jag vill
framhålla att det är viktigt att denna konkurrens sker
på lika villkor, inte minst med tanke på att det från
den 1 juli i år blir möjlig att inom EU även utföra s.k.
cabotagetransporter, dvs. inrikestransporter i ett land
där man inte är etablerad, utan några som helst kvanti-
tativa restriktioner.
En viktig åtgärd för att förbättra de svenska åkeri-
företagens konkurrenskraft gentemot åkerier i andra
EU-länder har varit att ansluta Sverige till det s.k.
Eurovinjettsystemet. Därmed gick Sverige den
1 februari i år in i det vägavgiftssystem för godsfor-
don eller fordonskombinationer med en totalvikt på
över 12 ton som tidigare Danmark, Tyskland och
Beneluxländerna gått samman i. Anslutningen av
Sverige till detta vägavgiftssystem skedde i full enig-
het med den svenska åkeribranschen.
Ett huvudsyfte med att ansluta Sverige till detta
vägavgiftssystem var givetvis att ge de konkurrensut-
satta svenska åkeriföretagen mer likvärdiga konkur-
rensvillkor i förhållande till åkare från andra länder.
När vägavgiften infördes kompenserades också for-
donsägarna genom att fordonsskatten för fordon som
betalar vägavgift sänktes till minimiskattesatserna
inom EU, dock en sänkning med högst ett belopp som
motsvarar vägavgiften för ett år.
Införandet av vägavgifter ligger emellertid också i
linje med den svenska transportpolitiken, som ju
bygger på idén om ett utvecklat kostnadsansvar för
alla trafikgrenar. Det är angeläget att skatter och av-
gifter såväl inom vägtrafiken som inom övriga trafik-
sektorer så långt möjligt utformas så att de kostnader
som är förenade med trafiken kan beaktas och i första
hand bäras av dem som drar nytta av trafiken. I den
transportpolitiska propositionen som nu ligger hos
riksdagen framhåller regeringen också att Sveriges
deltagande i vägavgiftssystemet kan betraktas som ett
första steg mot att internalisera de externa effekterna
från den utländska tunga trafiken. Vägavgifterna kan
således ses som ett steg i riktning mot ett lika kost-
nadsansvar för svenska och utländska transportörer.
Jag vill också framhålla att i förhållande till hela
gruppen övriga EU-länder är inte heller dieselpriset
extremt högt i Sverige.
Beträffande dieselskatten vill jag också säga att
regeringen i den transportpolitiska propositionen
valde att inte ta ställning till frågan om drivmedelsbe-
skattningen eftersom det pågår ett utredningsarbete
inom trafikbeskattningsutredningen.
</anforandetext>
<intressent_id>0729734540102</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>207211</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09104/#anf33</protokoll_url_www>
</anforande>
