<anforande>
<dok_hangar_id>2348891</dok_hangar_id>
<dok_id>GL09103</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:103 Torsdagen den 7 maj</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>103</dok_nummer>
<dok_datum>1998-05-07 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Information från regeringen om EMU- besluten den 1 och 2 maj 1998</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>information från regeringen</kammaraktivitet>
<anforande_id>4F639EAF-BBBB-4DEB-81E5-D903DC7A529D</anforande_id>
<anforande_nummer>175</anforande_nummer>
<talare>Finansminister ERIK ÅSBRINK (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag känner väl inte att jag ensam är
måltavla för Margit Gennsers kritik. Den riktar sig
också mot Helmuth Kohl, Jacques Chirac, Tony Blair
och många andra beslutfattare som har varit med
under den här helgen. Det är naturligtvis tillåtet att ha
den mycket striktare tolkning som Margit Gennser gör
sig till talesman för.
Jag kan bara konstatera att i slutänden väger poli-
tiska överväganden mycket tungt. Det är inte heller
överraskande. Man kunde förutse att det skulle vara
på det sättet. Man kan sätta frågetecken för vissa
inslag i detta. Men man kan samtidigt konstatera att
samtliga länder har gjort mycket stora framsteg under
de gångna åren när det gäller att möta konvergenskra-
ven - en process som många nog inte trodde var möj-
lig.
Oavsett tolkningar är det ett faktum att mycket
stora framsteg har gjorts när det gäller budgetsanering
och när det gäller att få ned inflation och räntor i
samtliga EU-länder. Det tycker jag ändå är värt att
notera.
</anforandetext>
<intressent_id>0894934958205</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>207154</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09103/#anf175</protokoll_url_www>
</anforande>
