<anforande>
<dok_hangar_id>2348891</dok_hangar_id>
<dok_id>GL09103</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:103 Torsdagen den 7 maj</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>103</dok_nummer>
<dok_datum>1998-05-07 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Information från regeringen om EMU- besluten den 1 och 2 maj 1998</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>information från regeringen</kammaraktivitet>
<anforande_id>E8DF2C25-1405-4E5C-B029-80EC1C0B6E10</anforande_id>
<anforande_nummer>145</anforande_nummer>
<talare>Finansminister ERIK ÅSBRINK (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det är bara att läsa innantill i EMU-
propositionen. Det helt avgörande skälet som redovi-
sas är, och var, det bristande folkliga stödet. Det är
riktigt att både statsministern och många andra, i
Sverige och i andra länder, under ett tidigare stadium
har pekat på risker och osäkerheter i projektet.
Vi kan konstatera att under resans gång har det
ena hindret efter det andra undanröjts. Länderna har
genomgående gjort stora framsteg när det gäller att
möta konvergenskraven. Därmed har det blivit möjligt
att ha en stor medlemskrets.
När det gäller detta med att låta valet till Europa-
parlamentet i juni 1999 avgöra den svenska positio-
nen vill jag säga att jag har litet svårt att se hur det
rent praktiskt skall gå till. Det var ju en tanke som
lanserades av moderatledaren vid ett av hans sällsynta
framträdanden i kammaren och detta övergavs av
Moderaterna efter en kort tid. Numera tycks det bara
vara Carl B Hamilton och Folkpartiet som står fast
vid den Carl Bildtska uppfattningen.
</anforandetext>
<intressent_id>0894934958205</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>207124</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09103/#anf145</protokoll_url_www>
</anforande>
