2348890 GL09102 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:102 Onsdagen den 6 maj 1997/98 102 1998-05-06 00:00:00 Allmänna skolfrågor A9CDE9BC-CCF3-48EE-93AD-E32874989B00 147 TUVE SKÅNBERG (kd) kd Fru talman! En sådan här debatt kan ju synas litet grand tröstlös. Den har blivit uppskjuten och debatten vill inte riktigt infinna sig även om det tände till litet grand om betygen nu. Men jag tror ändå att det är viktigt att oppositionspartierna får tillföra sin syn, med stora eller små avvikelser från den gängse ord- ningen, för att helheten skall göra vår gemensamma skola bättre - den skola som alla och allas barn går i. Därför känns det litet tröttande när man ser att alla motioner avstyrks rakt över. Det speglar inte allt det tänkande som sju partier, inklusive regeringspartiet, ägnar sig åt och den angelägenhet som skolan har. Den vanligaste motiveringen är att frågan behand- lats tidigare och då avslagits, och därför är man inte beredd att gå in i en diskussion. Tidigare hörde vi många kloka synpunkter från Ulf Melin, Siri Dan- naeus m.fl. som var och en skulle kunna ha varit värd en egen mässa. Men nu får det bli nedslag, litet grand styrt av vad som är dagsaktuellt och litet styrt av de frågor som vi vill lyfta upp eftersom de annars glöms bort eller faller undan. Flera av oppositionspartierna, däribland Kristde- mokraterna, har länge krävt en bättre utvärdering och tillsyn av den kommunala skolan. Det är en viktig förutsättning att den delen fungerar om ansvarsför- delningen mellan staten och kommunen skall kunna upprätthållas. Staten lägger fast målen och resultaten som förväntas uppnås, och kommunen svarar för att genomföra uppdraget. Kvittot på att det hela fungerar får staten sedan via utvärdering och tillsyn. När det gäller de fristående skolorna har staten tagit på sig den rollen på ett tydligt sätt. De kommuna- la skolorna har inte alls följts upp på motsvarande sätt. Det har också Riksdagens revisorer påpekat i en rapport som kom för ett par år sedan. Det här har som sagt också vi kristdemokrater påpekat år efter år, men vi har fått våra motioner avstyrka, precis som i det betänkande vi behandlar i dag. Har då regeringen och majoriteten i kammaren inte alls tagit intryck av kritiken? Jo visst, det har den. Men hur framkommer det? Jo, i en artikel på debatt- sidan i Dagens Nyheter där skolministern presenterar tio punkter för kvalitetshöjning av skolan. Där finns nu ett klart förtydligande när det gäller utformningen av tillsynen över den kommunala skolan. De gamla inspektörerna som Socialdemokraterna avskaffade för några år sedan kommer tillbaka, och de får nya vikti- ga uppdrag enligt förslaget. I min egen hemkommun fick jag som förälder sitta i ett långt och ingående samtal med en sådan ny in- spektör som mycket seriöst utvärderade verksamheten i den skola där ett av mina barn går. Det var bra. En nationell inspektionsnämnd föreslås inrättas. Det är också bra. Jag ser det som ett svar på opposi- tionens krav. Nu är det bara att hoppas att det kommer från Dagens Nyheters sidor till riksdagen och beslut här. Jag läste med förväntan utbildningsavsnittet i vårpropositionen, med det var betydligt magrare när det gällde de tio punkterna än debattartikeln i Dagens Nyheter. Jag går raskt vidare till ett annat exempel. Just nu pågår ju en intensiv debatt om svenskarnas dryckes- vanor. Smuggelspriten och hembränt flödar och ut- manar det som har varit stommen i svensk alkohol- politik och som vi kristdemokrater, och säkert de flesta andra här i kammaren, stöder, nämligen pris- politiken. Vi har ju alla tagit del av att regeringen redan i vårpropositionen föreslår att skatten på alko- hol inte längre skall höjas i takt med inflationen, vil- ket kommer att leda till att alkoholen blir billigare relativt sett. Samma sak gäller priset på cigaretter. Vad har nu detta med skolpolitik att göra? Jo, om priset på de här varorna och prissättningen som ett återhållande redskap utmanas genom omvärlden och EU-medlemskapet, innebär ju detta en utmaning som måste mötas med att prisinstrumentet understöds, motiveras och kompletteras med andra åtgärder. Här tror jag att skolans uppgift är absolut oundgänglig. Den gamla hederliga ANT-undervisningen i skolan behöver fräschas upp och plockas fram igen. Det är ju faktiskt så att den är nästan obefintlig på många håll i dag. Vi vet att den som kan skjuta upp alkoholdebuten bara något år löper mindre risk för skador senare i livet. Under den förra mandatperioden var professor Jerzy Einhorn en av Kristdemokraternas ledamöter. Jag kommer ihåg hur han med entusiasm i kammarens talarstol och i olika diskussioner i riksdagssamman- hang påpekade att bara veckors uppskjutande av to- baksdebuten kunde innebära att sjukdomar senarela- des eller undveks. ANT-undervisningen har kommit i bakvatten och måste lyftas fram igen för att kunna ge våra ungdomar bättre kvalitet i sitt vuxna liv. Majoriteten anser i dag att riksdagen inte skall trycka på med hjälp av ett tillkännnagivande till rege- ringen när det gäller en utvärdering av ANT- undervisning. Det hade varit ett sätt att skynda på en förändring. Jag tycker att det är tråkigt att vi har för- suttit den möjligheten. Sex- och samlevnadsundervisningen är oerhört viktig - om vi bara tittar något längre än väggarna i denna sal. 52 % av alla ingångna äktenskap slutar i skilsmässa. Då vet vi att det är tre gånger vanligare med separation vid samboförhållanden. Vi vet att det är oerhörda kostnader - beräknat till ca 2 miljoner kronor per skilsmässa - och personligt lidande med förkortat liv och försämrad livskvalitet som gör att skilsmässorna borde förebyggas i stället för att efter- behandlas. Att förebygga skilsmässor, att stå upp för familjen, att skapa goda förutsättningar för stabila familjer skulle vara oerhört angeläget för skolan. Sex- och samlevnadsundervisningen har en uppgift att fostra, överföra värderingar, poängtera känslor, ansvarsta- gande för det uppväxande släktet och förbereda våra ungdomar för ett liv med hög livskvalitet. Jag går vidare och säger några ord om de friståen- de skolorna. Här var regeringen snabb med att för- sämra villkoren för fristående skolor genom att för- ändra bidragssystemet som gör det svårare för dessa skolor att bedriva sin verksamhet långsiktigt och tryggt. Då var det inte tal om att vänta för att systemet hade varit i kraft för kort tid. Det första steget i för- sämringen genomfördes under första året. Det andra ungefär ett år senare. Vi kristdemokrater anser fortfa- rande att fristående skolor skall kunna drivas på sam- ma långsiktiga villkor som kommunala skolor. De skall inte behöva känna sig som ett B-lag som egent- ligen inte är önskvärda utan lever på nåder. Möjligheten att få välja skola för sina barn, kom- munal eller fristående, som svarar mot de krav och förväntningar som jag som förälder har på en bra skola är grundläggande i ett demokratiskt samhälle. Socialdemokraterna har under åren gjort allt för att inskränka den möjligheten på olika sätt. Men så har de fått ge sig en liten bit i taget. Återställarna när det gäller bidragssystemen, fastställandet av ett minsta antal elever, kommunernas utökade möjligheter att påverka tillkomsten av nya friskolor m.m. är bevis för den brist på förståelse för hela friskoletanken som präglar socialdemokratin. Nu hänvisar utskottsmajoriteten till att för kort tid har gått för att genomföra några förändringar. En händelse som ser ut som en tanke är att både den kommitté som följer konsekvenserna av det nya re- sursfördelningssystemet och Skolverkets uppdrag att belysa effekterna ur valfrihetssynpunkt när det gäller hur fristående skolor och kommuner tillgodoser beho- ven hos särskilt stödkrävande elever kommer att re- dovisas den 1 oktober. Det är inte en fråga som Soci- aldemokraterna vill diskutera under valrörelsen. Frå- gan skjuts under mattan, och då känns det skönt att kunna hänvisa till utredningar. Fru talman! Jag står bakom alla reservationer i betänkandet. För vinnande av tid yrkar jag bifall bara till reservation 5 under mom. 18. 0161597857912 N 2010-01-01 00:00:00 206974 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09102/#anf147