2348890 GL09102 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:102 Onsdagen den 6 maj 1997/98 102 1998-05-06 00:00:00 Regional tillväxt - för arbete och välfärd B0B487BB-68BF-42EB-8642-81549913FC95 13 BARBRO JOHANSSON (mp) mp Fru talman! Efter det att regeringen nu äntligen har presenterat en regionalpolitisk proposition, som vi länge har väntat på, har vi fått ett betänkande till vil- ket det har fogats 130 reservationer. Man kan undra varför det har blivit så att oppositionen på detta sätt lägger fram alla sina yrkanden. Är det kanske i besvi- kelse över att regeringen inte nådde ända fram, något som vi i oppositionen och med oss många människor ute i landet hade önskat och som Glesbygdsverket skriver i sin rapport om förnyelsens landskap? I DN redovisas i dag en lista över hur de regional- politiska stöden har fördelats. Man hade kanske också i propositionen tänkt skriva att det skall beslutas mer regionalt och inte så mycket centralt, men det finns inte med i propositionen. Fru talman! Sverige har under de senaste åren i flera avseenden blivit mer ojämlikt. Regionalpolitiskt har många skillnader förstärkts. Arbetslösheten har slagit avsevärt hårdare mot vissa regioner än mot andra. Skillnaden i arbetslöshetsnivå mellan den norra delen och de sydligare delarna av Sverige är minst lika stor som när regionalpolitiken en gång infördes. Fru talman! Det är oftast de mest produktiva och exportinriktade delarna av landet som är i behov av en aktiv och stark regionalpolitik. En viktig orsak härtill är att de enorma vinster som skapas exempelvis i Norrlands inland sällan återinvesteras inom regioner- na utan i stället förs till statskassan och till huvudkon- tor i andra delar av landet. 20 % av vattenkraften produceras t.ex. i Jämtland. Vi i Miljöpartiet vill att en del av vinsterna från vattenkraften återförs till de regioner där kraftverken finns. Jag yrkar därför bifall till reservation nr 14 vid betänkandet. Glesbygden betraktas ofta som improduktiv och som en kostsam börda för de glesbefolkade delarna av landet. Detta stämmer inte. Miljöpartiet de gröna anser att landsbygd och glesbygd är en betydelsefull resurs bl.a. i utvecklingen mot ett långsiktigt hållbart samhälle enligt Agenda 21. Fru talman! Den regionalisering som nu pågår med stark koncentration till vissa områden kan öka klyftorna ytterligare på grund av att andra områden är svagare och saknar egen kraft och dynamik för att åstadkomma en egen slagkraftig region i Europa. Sverige har tidigare haft mindre regionala klyftor än t.ex. länder i Sydeuropa genom sin generösa social- politik och den generella välfärdspolitiken. Men den införda skatteutjämningen har nu slagit hårdare mot norra Sverige. Miljöpartiet vill ha en levande landsbygd. Men det är också viktigt att tala om den gröna staden när det gäller regionalpolitiken. Vi vill också se stad och land som kommunicerande kärl. Staden kan inte ensam bli bärkraftig. Landsbygden måste leverera bioenergi, mat och kanske även rekreation till storstaden. Men flödet av resurser in till staden måste också resultera i ett flöde tillbaka till landsbygden. Annars fungerar inte kretsloppet som det måste göra i ett ekologiskt uthålligt samhälle. Fru talman! Propositionen saknar skrivningar om hur en omställning till ett ekologiskt och uthålligt samhälle skall ske. Självklart borde den regionalpoli- tiska propositionen innehålla en diskussion om bety- delsen av en levande landsbygd för att kunna förverk- liga målet om ett samhälle baserat på förnyelsebara naturresurser. De miljömässiga målen biologisk mångfald, beten som hävdar våra öppna landskap, ängs- och hagmarker kan inte klaras utan att man sammanväver regionalpolitik och miljöpolitik. I pro- positionen säger man nu att dessa frågor skall studeras speciellt. Vi i Miljöpartiet vill ha en ekonomisk och ekolo- gisk balans i varje region. Vi vill att regionerna skall bli allt mindre beroende av regionalekonomiskt stöd, vilket skall vara baserat på principen hjälp till själv- hjälp. Vi vill föra ned beslutsfattandet till det lokala planet och stärka den sociala ekonomin bl.a. genom byautvecklingsgrupper och glesbygdsinitiativ. Vi vill att miljöaspekterna skall vävas in så att regionalpoli- tiken bidrar till målet om en ekologiskt hållbar eko- nomi. Vi vill ha en förbättrad infrastruktur genom att satsa på ett upprustat järnvägsnät i kombination med bättre småvägar och införa en landsomfattande en- hetstaxa för telefon och IT. Vi vill så långt som möj- ligt tillämpa principen om samband mellan boende och brukande. Regionens invånare skall kunna äga sina egna naturresurser eller produktionstillgångar. Vid avreglering måste de regionalpolitiska aspekterna beaktas genom lagstiftning så att en tillfredsställande försörjning kan upprätthållas i alla delar av landet. En stark offentlig verksamhet är också av betydelse för befolkningssvaga delar av landet. När det gäller lokalisering av statlig verksamhet måste man ta regionalpolitiska aspekter i beaktande. Staten drar ibland sin egen hand från landsbygden genom att flytta statlig verksamhet och låter inte ens kontoren vara kvar. Det kan man bl.a. se i fallet med fiskforskningsanläggningen i Kälarne i Jämtland. Man lägger ned verksamheten, och det betyder minskat antal arbetstillfällen. Vi vill ha en grundtrygghet som skall vara likadan i hela landet. Härmed vill jag yrka bifall till reservation nr 5 till betänkandet. Fru talman! Det pågår nu under 90-talet en stor avfolkning i stora delar av landet, som många har talat om. Under 1997 fanns det ändå fem kommuner i de nordliga sju skogslänen som ökade sin befolkning med sammanlagt 1 000 invånare. Hela 80 kommuner minskade sin befolkning med nästan 15 000 personer. Nästan samtliga kommuner i Sverige utanför residen- sorterna och förortskommunerna förlorade i skatte- kraft och befolkning. Samtidigt flyttade 52 000 perso- ner till Stockholms län. Detta är den högsta siffran sedan 1970-talet. Sammanlagt har fler människor än hela Malmöhus befolkning flyttat till huvudstadsregionen sedan ar- betsmarknadskrisen slog till för sju år sedan. I stort sett är det unga människor som flyttar till Stockholm. Storstäderna lockar. Men man måste också betona att storstadsregionerna har hårda villkor. Det leder ofta till ökade problem med hälsa, miljö och buller. Gles- bygdens sociala skyddsnät finns ofta inte i storstäder- na. Anonymitet, trängsel och stressproblem uppstår. Den viktigaste åtgärden för att förhindra detta är att öka möjligheterna till utbildning utanför storstads- regionen. Här sker satsningar på regionala högskolor. Det har gett bra resultat, och det är väldigt viktigt. Utbildning över grundskolan betyder ofta att man måste flytta till storstäderna. Det är viktigt att utbild- ningen utvecklas i större delen av landet. Om denna utveckling får fortsätta kommer de so- ciala, miljömässiga och samhällsekonomiska kostna- derna av stora folkomflyttningar bli mycket stora och belasta samtliga medborgare på ett negativt sätt. Mil- jöpartiet anser att människor i hela Sverige måste ha möjligheter att leva och försörja sig. Det ställer krav på aktiva insatser inom många politikområden. Staten har ett viktigt ansvar. Men det är också viktigt att politiken formas så nära människorna som möjligt. Om självtilliten skall öka krävs en ökad decentralise- ring av besluten till regionala organ. Fru talman! För att rädda sin hembygd och för att gemensamt skapa jobb har byautvecklingsrörelsen bildats. Miljöpartiet anser att det är mycket viktigt att en nedifrånrörelse får verka för att människor skall kunna bo kvar i sin bygd och hejda avfolkningen. Byautvecklingsrörelsen växer mycket starkt. Det är då viktigt att insatser görs för att underlätta och stärka rörelsen. Vi i Miljöpartiet föreslår i vårt svar på rege- ringens vårbudget, i vår s.k. gröna lunta, mer pengar till byautvecklingsrörelsen. En annan betydelsefull satsning är att ägandet av företagen skall få en ökad lokal anknytning. En möjlighet att nå detta är att sti- mulera framväxten av regionala börser som skall göra det möjligt att styra pengarna så att de gör nytta på lokal basis. Fru talman! Nedskärningarna inom den offentliga sektorn har under 90-talet drabbat landsbygd och glesbygd väldigt hårt. I vår budget satsar därför Mil- jöpartiet en och en halv miljard mer än regeringen 1998. De berörda kommunerna dras ofta med växan- de bostadsöverskott och ett mindre utnyttjande av infrastrukturen. Det leder till stora ekonomiska pro- blem för kommunerna. En faktor som Miljöpartiet vill peka på som viktig för att människor skall kunna bo kvar i sin by är möj- ligheterna att leva på en liten skogsfastighet. De möj- ligheterna har beskurits. Marklagstiftningen, jordför- värvslagen, är inriktad på att få stora bärande enheter vilket öppnar för spekulationsförvärv. Härvid sker ofta en hänsynslös avverkning. Möjligheterna att förädla på sin egen fastighet tas bort vid en omarron- dering. I norr är ofta fastigheterna små. De möjligheter som förr fanns att t.ex. reparera sin egen fastighet med eget virke har tagits bort. Detta kanske var den enda ekonomiska möjligheten för dessa småbrukande enhe- ter att klara sig. Här tycker vi att lagen måste ses över så att inte de möjligheter som finns att försörja sig i glesbygden försvinner. Här vill jag yrka bifall till reservation nr 53 till betänkandet. Även Glesbygds- verket har i sin rapport tagit upp att jordförvärvslagen behöver ses över. Fru talman! Miljöpartiet säger nej till nedsättning av sociala avgifter bl.a. inom jordbruk och skogsbruk. Här har Folkpartiet, Vänstern, Kristdemokraterna, Centern och Miljöpartiet enats i en gemensam reser- vation. Vi säger också nej till transportbidraget för oförädlade råvaror. Därav också en gemensam reser- vation. Vi stöder reservation nr 68 och 69 i betänkan- det. Vi vill dock inte att transportbidraget i trans- portzon 1 upphör. Det omfattar kommuner med mycket stor arbetslöshet och stor utflyttning. Det förvånar att regeringen vill slopa det bidraget. Jag vill påpeka att Ewa Larsson kommer att tala om de kulturfrågor som vi har med i vår motion. Eva Goës kommer att ta upp frågan om mikrostöd, resur- scentrum för kvinnor och kvinnouniversitet. Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservation 125 till betänkandet. Den handlar om en friare användning av arbetsmarknadspolitiska medel. Miljöpartiet tycker att alla län som vill ta del av möjligheterna att använ- da arbetsmarknadspolitikens medel friare bör få göra det. Vi vet också att många kommuner i landet står i kö för att få utnyttja den möjligheten. Bl.a. har man i Göteborgsregionen ansökt om detta. Vidare vill vi att det skall bli möjligt att över hela Sverige genomföra friårsprojekt. Detta har vi lagt fram i flera motioner. Genom en friare användning av arbetsmarknads- politiska medel kan det bli möjligt att i hela landet genomföra den typ av friårsprojekt som inleddes år 1996 i Trelleborg men då förutsätter vi att regel- verket ändras. En arbetslös som går in i stället för en tjänstledig skall kunna göra det med avtalsenlig lön. Vi har sett att detta ger riktiga jobb - många bl.a. i Trelleborg inom det privata näringslivet. Många av de ungdomar som på det sättet gått in och fått arbete, i stället för att en arbetslös fått jobb, har kunnat få fortsatt anställning. Den här åtgärden ger dessutom inga undanträngningseffekter och innebär inte heller några inlåsningsmekanismer. I korthet innebär detta att en person kan ta tjänst- ledigt med 85 % ersättning från a-kassan, medan en arbetslös övertar jobbet med avtalsenlig lön. Vi yrkar att detta skall bli möjligt i hela landet. I våra grann- länder Danmark och Finland har man detta system, och man menar att detta är ett mycket stort och bra projekt. Fru talman! Riksdagens revisorer har lämnat för- slag angående EG:s strukturfonder. Vi tycker att deras analys är bra men vill att Sverige bör få möjlighet att värdera behoven efter en nationell måttstock. Vi i Miljöpartiet tycker att regeringen bör verka för ett enklare ansökningsförfarande. Små organisa- tioner och föreningar har inte samma möjligheter att söka stöd som större offentliga aktörer har. Dessutom tycker vi att våra nationella särdrag måste behållas. Därför bör våra nationella regional- politiska insatser få vara kvar. Således bör inte en samordning komma till stånd där EU bestämmer vill- koren för de geografiska områdena. Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 100 i betänkandet men vill påpeka att jag givetvis står bakom alla Miljöpartiets reservationer i betänkandet. 0553513261108 N 2010-01-01 00:00:00 206840 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09102/#anf13