<anforande>
<dok_hangar_id>2348890</dok_hangar_id>
<dok_id>GL09102</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:102 Onsdagen den 6 maj</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>102</dok_nummer>
<dok_datum>1998-05-06 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Behandlingen av långtidsdömda, m.m. </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>B97C9167-343A-43C2-B089-7A90C2A516FD</anforande_id>
<anforande_nummer>118</anforande_nummer>
<talare>BIRTHE SÖRESTEDT (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Vi menar att genom att kvinnor får
en lagstadgad rätt till platser som är skilda från män
stärks kvinnornas situation inom kriminalvården. Det
medverkar också till att det tas fram platser för kvin-
nor med bra program, som kanske blir delar av anstal-
ter. Därmed finns det möjlighet för kvinnor som vill
komma nära hemorten att också ta del av program-
verksamhet och vara placerade på ett önskvärt sätt.
När det gäller vaktbolagen är det tänkt att de skall
användas i väldigt speciella fall. Det har också varit i
väldigt speciella fall som de har använts tidigare. Det
har t.ex. varit när man inom sjukvården har behövt en
dygnsbevakning. Man kan då tänka sig att bevakning-
en i ett sådant fall görs av någon som inte är anställd
av kriminalvården. Likaså om man t.ex. skall ha be-
vakning av någon som har svalt narkotika kan detta
ske inom anstalter och häkten. Men det skall vara i
sådana fall när det inte krävs någon behandlingskon-
takt eller pågår ordinarie verksamhet.
</anforandetext>
<intressent_id>0753292035001</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>206945</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09102/#anf118</protokoll_url_www>
</anforande>
