2348890 GL09102 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:102 Onsdagen den 6 maj 1997/98 102 1998-05-06 00:00:00 Behandlingen av långtidsdömda, m.m. 2A03FBC7-51E7-4795-824C-09C0B1731326 109 GÖTHE KNUTSON (m) m Herr talman! Justitieutskottets betänkande JuU19 gäller behandlingen av långtidsdömda, m.m. I betän- kandet finns i sedvanlig ordning en förteckning över motioner. Vi moderater står för två partimotioner, som alltså är undertecknade av Carl Bildt m.fl. Vi har också en kommittémotion från vår justitiekommitté med Gun Hellsvik som första namn. Det finns också enskilda moderata motionärer som Maud Ekendahl, Jeppe Johnsson, Elizabeth Nyström och Ola Karlsson. På s. 26-34 i betänkandet finns det tolv moderata reservationer. Det vore frestande att yrka bifall till samtliga, men det gör jag inte, av tidsskäl, som vi moderater mycket noga tar hänsyn till. Vi begränsar oss till att yrka bifall till reservation nr 1 i betänkan- det på s. 26, rubricerad "En ny lag om verkställighet av fängelsestraff". Vi har, herr talman, upprepade gånger föreslagit att Fängelseutredningens förslag, som redovisas i betänkandet SOU 1993:76, borde ersätta nuvarande lag om kriminalvård. Så har dock inte skett, eftersom denna vår framställan inte har bifallits av regerings- partiet och en majoritet i riksdagen. Vi känner oss därför åtminstone i dagsläget tvingade att begränsa våra förslag till delreformer i den nuvarande lagstift- ningen beträffande kriminalvården och dess anstalter. Vi anser att regeringen snarast äntligen bör ta ett samlat grepp om den viktiga frågan hur en ny verk- ställighetslagstiftning bör utformas för att kunna möta framtidens krav på kriminalvården. Mot den bakgrun- den är det trots allt glädjande att regeringen nu före- slår att det skall införas en särskild bestämmelse om att kvinnor som avtjänar fängelsestraff normalt skall placeras i anstalter eller på avdelningar för enbart kvinnor. Detta förslag överensstämmer väl med de krav som vi moderater har framfört bl.a. i en motion av Gun Hellsvik. Vi moderater delar däremot inte regeringens upp- fattning vad gäller förslaget om att begränsa kriminal- vårdens skyldigheter att underrätta målsägande om att gärningsmännen vistas utanför anstalt. Förslaget från regeringen innebär att underrättelsen skall fylla ett verkligt behov, dvs. man skall inte meddela dem som känner sig hotade med mindre än att man i anstalten har gjort någon slags bedömning och kommit fram till att det finns ett särskilt behov av det. Vi moderater anser att den nuvarande underrättel- seskyldigheten från kriminalvårdsanstalten till den eller dem som kan känna sig hotade skall bestå. Vi vill inte luckra upp kravet på att de som känner sig hotade också skall känna den trygghet det innebär att ha fått veta att vederbörande som utgör ett hot finns ute i mer eller mindre frihet. Vidare konstaterar vi moderater att regeringen inte med ett ord berör det alltmer tilltagande våldet på anstalterna och detta vålds bakomliggande orsaker, vilket är förvånande. Av en färsk rapport från Krimi- nalvårdsstyrelsen framgår det allt hårdare anstaltskli- mat som hänger samman med narkotikans utbredda användning på anstalterna. Jag konstaterar åter att bruket av narkotika har fått en allt större omfattning på kriminalvårdsanstalter. Detta är naturligtvis mycket alarmerande och oroande. För att förbättra de intagnas möjligheter att verkli- gen utnyttja verkställighetstiden i anstalter på ett meningsfullt sätt upprepar vi moderater våra förslag om hur fängelserna kan och skall göras drogfria. Vi anser att tiden nu är mogen för att överväga inten- sivövervakning med elektronisk kontroll även vid permissioner och frigång. Vi moderater anser vidare att regeringen snarast bör ta initiativ till en ny verkställighetslagstiftning. I detta avseende vill jag hänvisa till den utförliga mo- tion som vi väckt med anledning av den proposition som nu ligger. Vi har också tidigare med hänvisning bl.a. till den stora utredningen som jag har nämnt och som kom 1993 framhållit betydelsen av att vi behöver en ny verkställighetslagstiftning. Det var flera remiss- instanser som tillstyrkte förslaget från den statliga utredningen. Vi reagerar naturligtvis mot den senfärdighet som uppstår när man inte tar vara på den möjlighet som föreligger och som regeringen sannskyldigt tycks vilja glida förbi, dvs. den möjlighet man har att samla en majoritet för att åstadkomma en lagstiftning som ligger i tiden och som är av behovet påkallad. Vi moderater finner det angeläget att regeringen snarast tar ett samlat grepp om den här frågan. Inte minst torde utvecklingen i riktning mot flera alternativa påföljdsformer ställa nya krav på verkställighetsreg- lerna. Inriktningen på ett sådant reformarbete bör bl.a. vara att de grundläggande principerna angående straffverkställigheten som Fängelseutredningen lade fast även beträffande verkställighet av ungdomsstraff är en angelägenhet av stor vikt. Vi anser att lagstift- ningen om ungdomsstraff bör utformas i anslutning till arbetet med en ny verkställighetslag. Vi moderater har också den uppfattningen att det är en stor peda- gogisk poäng med att benämna en ny straffverkstäl- lighetslagstiftning med ett namn som överensstämmer med lagstiftningens syfte, nämligen att anvisa reglerna för hur verkställigheten av fängelsestraff skall genom- föras. Självfallet anser vi att regeringen skyndsamt bör ta de initiativ som behövs. Vi har i bl.a. den motion som väcktes med anled- ning av propositionen ett betydande avsnitt som dis- ciplinåtgärder även för livstidsdömda. Det borde vara naturligt att också den livstidsdömda brottslingen på något sätt skall avhållas från nya straffbara handling- ar. Det skall inte vara som i dag att vederbörande inte behöver riskera någonting även om han - och det är som regel endast män - har gjort något som innebär brott enligt den lagstiftning som gäller för alla andra, även inne i fängelser. Vi har i denna vår motion med anledning av pro- positionen också ett avsnitt om kriminalvårdens un- derrättelseskyldighet gentemot brottsoffer och att denna underrättelseskyldighet inte får begränsas. Herr talman! Vi har också noga understrukit kra- vet att drogfria anstalter blir ett faktum i större ut- sträckning. Det är alltför få platser tillgängliga för dem som är drogfria. För den skull upprepar vi våra krav på att möjligheterna till provtagning måste an- vändas i fortsatt stor utsträckning. Personalen på anstalternas olika avdelningar skall göra narkotika- visitationer så ofta som möjligt, och dessa skall gi- vetvis inte ske på regelbundna tider. Urinprov skall vara ofta förekommande. Vidare skall besök kunna kontrolleras så att var- ken den intagne eller besökaren kan överlämna före- mål till den andre eller ha fysisk kontakt. Har uppre- par vi kravet på någon form av glasruta eller annat genomskinligt material som kan appliceras där den intagne får besök och det finns en risk för att besöka- ren överlämnar narkotika. Vidare kräver vi välutbildade narkotikahundar. Sådana måste i större utsträckning anskaffas till våra anstalter. Häromdagen fick jag i riksdagens justitieut- skott av våra norska gäster som tillhör motsvarande utskott i norska Stortinget veta, och det har säkert flera andra också noterat, att Kriminalvårdsstyrelsens generaldirektör Bertel Österdahl aviserat om fler narkotikahundar till den svenska kriminalvården. Dessutom bör regeringen kontinuerligt för riksda- gen redovisa narkotikasituationen på landets fängel- ser. Detta sistnämnda är ett krav från oss moderater. Slutligen, herr talman, hoppas vi att Kriminal- vårdsstyrelsens rapportering skall innebära att vi får praktiskt taget löpande information, bl.a. om narkoti- kaläget på fängelserna. Jag är övertygad om att med de insatser som vi moderater föreslår kommer situa- tionen att bli bättre. Man skall inte behöva riskera att bli narkoman om man har gjort sig straffskyldig och hamnar på ett fängelse där det inte finns utrymme för icke-narkomaner. 0566638963807 N 2010-01-01 00:00:00 206936 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09102/#anf109