<anforande>
<dok_hangar_id>2348889</dok_hangar_id>
<dok_id>GL09101</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:101 Tisdagen den 5 maj</dok_titel>
<dok_rm>1997/98</dok_rm>
<dok_nummer>101</dok_nummer>
<dok_datum>1998-05-05 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1997/98:257 om SVT:s public service-uppdrag</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>A1671C73-C594-49DA-AA2C-ABFFE0B11E1E</anforande_id>
<anforande_nummer>39</anforande_nummer>
<talare>Kulturminister MARITA ULVSKOG (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jan Backman har frågat mig om jag
avser ta något initiativ för att precisera innebörden av
Sveriges Televisions public service-uppdrag. Interpel-
lationen har föranletts av att Sveriges Television i sin
public service-uppföljning redovisar såväl de mål och
riktlinjer som statsmakterna beslutat om som företa-
gets egna mål. Jan Backman ifrågasätter om de inter-
na målformuleringar avseende publikmål som Sveri-
ges Televisions styrelse fastställt är förenliga med de
av regeringen utfärdade tillståndsvillkoren.
Socialdemokraterna, liksom de flesta andra riks-
dagspartier, anser att en radio och TV i allmänhetens
tjänst skall vara en oberoende radio och TV med ett
brett uppdrag att tillgodose hela befolkningen med ett
mångsidigt utbud av hög kvalitet. Allmänheten har
rätt att få del av en icke-kommersiell TV som finns
till för publikens skull, och inte annonsörernas.
Det enda parti som har en klart avvikande upp-
fattning är Moderaterna, som helst vill se en liten
statstelevision med ett smalt programutbud - åtmins-
tone om man utgår från de motioner som partiet har
presenterat i denna riksdag.
En radio och TV i allmänhetens tjänst skall stå fri
från olika makthavare, såväl regering och riksdag som
de stora organisationerna och privata intressen. Staten
har följaktligen valt att formulera uppdraget till public
service-företagen i relativt allmänna termer.
Sveriges Televisions styrelse och ledning ansvarar
således självständigt för att verksamheten planeras,
genomförs och utvecklas i enlighet med fastlagda
tillstånds- och anslagsvillkor. Det innebär bl.a. att
man skall hitta en balans mellan de olika önskemål
som företaget i sin roll av allmäntelevision skall söka
uppfylla. Granskningsnämnden för radio och TV har
sedan till uppgift att i efterhand granska om program-
företagen utövar sin sändningsrätt i enlighet med de
bestämmelser som finns i radio- och TV-lagen och
tillståndsvillkoren.
Det är alltså en uppgift för Sveriges Televisions
ledning och styrelse att tolka och omsätta uppdraget i
handling samt att bestämma vilka metoder de anser
lämpliga för att styra sin verksamhet. Regering och
riksdag har inte satt upp något exakt publikmål för
Sveriges Televisions sändningar. Publikmålen, liksom
övriga interna mål och styrmedel, är således något
som Sveriges Television självständigt beslutat om.
Detta framgår också av den public service-
redovisning som Sveriges Television nu har presente-
rat. Där sägs bl.a. att redovisningen "utgår från till-
ståndsvillkoren, anslagsvillkoren och Sveriges Tele-
visions eget mål- och visionsdokument."
I propositionen En radio och TV i allmänhetens
tjänst 1997-2001 sägs att "konkurrensen om lyssnar-
och tittarsiffror riskerar att leda till att public service-
företagens programutbud förytligas. Höga lyssnar-
och tittarsiffror får därför inte vara styrande för public
service-företagens programplanering."
Jag utgår därför från att Sveriges Televisions 50-
procentsmål är ett uttryck för en omsorg om helheten
- att varje program utformas och placeras på bästa
sätt för att nå en så stor del som möjligt av den publik
som kan förväntas vara intresserad av programmet.
I god tid inför nästa tillståndsperiod kommer en
sedvanlig genomlysning av public service-uppdraget
att göras. I Sverige har vi traditionellt eftersträvat en
bred parlamentarisk förankring av detta arbete. Så
kommer att ske även nästa gång. I detta sammanhang
kommer naturligtvis de erfarenheter som har gjorts
under den nuvarande tillståndsperioden att beaktas.
De public service-uppföljningar som programföreta-
gen är ålagda att redovisa varje år under tillståndspe-
rioden är delar av underlaget för ett sådant arbete.
</anforandetext>
<intressent_id>0328926898814</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>206821</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09101/#anf39</protokoll_url_www>
</anforande>
