2348889 GL09101 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:101 Tisdagen den 5 maj 1997/98 101 1998-05-05 00:00:00 Svar på interpellation 1997/98:268 om statskassan och EMU interpellationsdebatt B196AB58-3168-4C67-876D-132AE3C638E7 26 Finansminister ERIK ÅSBRINK (s) s Herr talman! Först vill jag kommentera frågan om hur det blir om Sverige skulle gå med i valutaunionen i framtiden. Frågan gällde om vi, om vi t.o.m. får tillbaka mera än vad vi får från Riksbanken i dag, kan föra in pengarna i statsbudgeten eller inte. Såvitt jag känner till är det möjligt att vi fattar ett sådant beslut. Dispositionen av vinsten, den del som så att säga tillfaller Sverige, kan vi alltså själva bestämma över. Även på den punkten tror jag att vi kan känna oss lugnade. När det gäller informationsaktiviteter vill jag skilja på två sorters aktiviteter. Den ena gäller något som vi aviserar i vårpropositionen. Det handlar om att med statliga medel lämna en strikt saklig information om de praktiska konsekvenserna av att en ny stor valuta etableras i vår närhet som även kommer att påverka Sverige. Den kommer framför allt att rikta sig till svenska konsumenter och till de mindre företagen, som inte har lika stora resurser som de större företa- gen att själva tränga in i dessa frågor. Det är alltså ingenting annat än en saklig upplysning om den nya situation som uppstår vid årsskiftet när euron skapas. Den kommer ju att få vissa praktiska konsekvenser också hos oss. En helt annan sak är den opinionsbildning som skall bedrivas framöver. Där har folk naturligtvis frihet att agera både för och emot ett svenskt delta- gande i valutaunionen. Jag förutser att det kommer att bedrivas en omfattande opinionsbildning, och även naturligtvis vanlig information, under kommande riksdagsperiod. Några skattemedel skall enligt min mening inte gå till de opinionsbildande verksamheter- na vare sig för eller emot. Det får partier och andra grupperingar själva svara för. Slutligen delar jag Birgitta Hambraeus uppfattning att vi skall känna en ökad självkänsla för att det nu går bättre för Sverige. Vi har fått ordning på statens finanser. Vår ekonomi stärks. Sysselsättningen ökar och arbetslösheten går ned. Vi kan också se en mätare på detta genom ränteut- vecklingen. Räntorna i Sverige har halverats under de gångna tre fyra åren. Jämfört med andra länder, som ju har legat under Sverige, har skillnaden blivit mind- re och mindre. Jag kan konstatera att den svenska räntan nu i dessa dagar är nere på dansk nivå. Vi har tidigare legat högt över. Det har ju kunnat sägas att andra länder, även Danmark i någon mån, lånar sin trovärdighet från valutaunionen. I Danmarks fall sker detta genom att man har en växelkursanknytning. Det har inte vi. Det vi åstadkommer i Sverige genom lägre räntor gör vi helt och hållet av egen kraft. Vi lånar inte trovärdighet från någon stark ekonomi i vår närhet. Det vi har åstadkommit är alltså i sig ett tecken på framgångar i den ekonomiska politiken. Visst innebär det att jag, liksom Birgitta Hambraeus, har en ökad självkänsla inför den positiva utveckling som pågår. 0894934958205 N 2010-01-01 00:00:00 206808 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09101/#anf26