2348889 GL09101 Riksdagens snabbprotokoll 1997/98:101 Tisdagen den 5 maj 1997/98 101 1998-05-05 00:00:00 Svar på interpellation 1997/98:268 om statskassan och EMU interpellationsdebatt 8315E74A-09C5-4EE8-8389-AE64F51E63F3 22 Finansminister ERIK ÅSBRINK (s) s Herr talman! Birgitta Hambraeus har frågat mig om hur regeringen arbetat inför ministerrådsmötet i maj för att fördelningsnyckeln till den europeiska centralbanken, ECB, skall bli så fördelaktig som möj- ligt för Sverige. Därutöver undrar Birgitta Hambraeus om regeringen ämnar meddela Europeiska rådet att Sverige kommer att arbeta efter samma undantag som gäller för Storbritannien vad gäller skyldigheten att höra ECB om förändringar i den nationella lagstift- ningen. I valutaunionen skall de deltagande ländernas centralbanker betala in medel till ECB. Inbetalningar- na är kopplade till de nationella centralbankernas intäkter av att tillhandahålla betalningsmedel. De inbetalda medlen återförs sedan till de nationella centralbankerna utifrån en särskild fördelningsnyckel. Detta gäller alltså endast för de länder som deltar i valutaunionen och berör ej Sverige förrän vid ett eventuellt senare deltagande i valutaunionen. För omkring en månad sedan meddelade jag, som svar på en fråga från Birgitta Hambraeus, att det ännu inte är fastställt i detalj hur beräkningarna skall ske av det belopp, de s.k. monetära inkomsterna, som skall levereras till ECB. Detta beslut kommer att fattas av ECB-rådet efter det att ECB har bildats. Mycket för- enklat kan man dock säga att inbetalningarna är kopplade till andelen utestående sedlar i respektive land. Dessa inlevererade medel kommer att återföras till de nationella centralbankerna enligt en fördelning som motsvarar den inbetalda andelen av ECB:s kapi- tal. Kapitalandelen bestäms i sin tur av genomsnittet av storleken på landets ekonomi i relation till samtliga medlemsstaters BNP och antalet medborgare i rela- tion till det samlade antalet medborgare i EU. Meto- den för beräkningen av kapitalandelen är fastlagd i fördraget, och andelen kommer att justeras vart femte år. Ett kommande rådsbeslut är härvidlag att betrakta som en ren tillämpning av fördragets bestämmelse utan möjlighet att väsentligt påverka kapitalandelen och därmed återbetalningarnas storlek. Sverige har inte haft anledning att invända mot detta förslag till rådsbeslut. Som framgår av mitt tidigare frågesvar bedömer Riksbanken att de modeller som diskuteras för be- räkning av inbetalningarna, samt en återbetalning enligt den fördelningsnyckel som jag har beskrivit, inte skall innebära någon större förändring av Riks- bankens vinst och därmed inte heller för inbetalning- arna till staten. Sverige väntas, i det fall vi skulle delta i valutaunionen, snarare tjäna något på in- och utbe- talningarna från ECB, eftersom vår andel av den ge- mensamma mängden sedlar väntas understiga vår andel i fördelningsnyckeln. Vid ett eventuellt senare deltagande i valutaunionen skulle Sverige alltså inte bli "en förlorare" så som det framställts i den tid- skriftsartikel som Birgitta Hambraeus nämner. Arti- keln är i stora delar missvisande. Riksbankens kapitalandel i EMI, Europeiska mo- netära institutet, motsvarar ca 165 miljoner kronor. Om och när Sverige inträder i valutaunionen beräknas Riksbankens kapitalandel uppgå till ca 2 ½ %, vilket motsvarar ungefär 1 miljard kronor. När det gäller den andra frågan innebär det förslag till rådsbeslut som Birgitta Hambraeus refererar till inte någon påtaglig förändring jämfört med den ord- ning som redan i dag gäller. I dag har ECB:s före- gångare EMI enligt fördraget rätt att yttra sig över förslag till förändringar av svenska rättsregler inom EMI:s behörighetsområde. Denna samrådsskyldighet överförs, också enligt fördraget, till ECB när EMI likvideras och ECB bildas. ECB skall således höras av nationella myndigheter om varje förslag till rätts- regler inom ECB:s behörighetsområde. Regeringen, eller andra myndigheter, har därefter möjlighet att ta hänsyn till ECB:s synpunkter innan beslut fattas. Storbritanniens undantag hänför sig till det formel- la undantag landet har från att delta i valutaunionen. Sverige har inte något motsvarande undantag. Det är inte aktuellt för Sverige att begära ett sådant undan- tag. Det beslut som nu kommer att fattas av rådet berör inte den grundläggande frågan om samrådsskyldighet utan innehåller endast närmare bestämmelser om i vilka fall och på vilket sätt ett sådant samråd skall ske. Sverige har inga invändningar mot dessa preci- seringar. 0894934958205 N 2010-01-01 00:00:00 206804 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GL09101/#anf22