<anforande>
<dok_hangar_id>2349007</dok_hangar_id>
<dok_id>GK0997</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:97 Tisdagen den 29 april</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>97</dok_nummer>
<dok_datum>1997-04-29 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågestund </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>00725E10-3A29-43F3-A9F4-54430C6F6106</anforande_id>
<anforande_nummer>45</anforande_nummer>
<talare>Arbetsmarknadsminister MARGARETA WINBERG (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Birger Schlaug, det är faktiskt inte så
enkelt. Då skulle vi kunna minska arbetstiden till 20,
15 eller 10 timmar i veckan och tjäna mycket pengar.
Men det klara sambandet finns faktiskt inte. Dessutom
kan vi inte använda arbetsmarknadspolitiska pengar,
vare sig a-kassepengar eller andra pengar, för att
pumpa in dem i företagen för att subventionera en
arbetstidsförkortning. Det inser nog även Birger
Schlaug. Vi måste göra detta stegvis, och det måste i
första hand vara en fråga för parterna. Om de inte
klarar detta, låt oss då återkomma till den diskussio-
nen.
</anforandetext>
<intressent_id>0874604979107</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>220176</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0997/#anf45</protokoll_url_www>
</anforande>
