2349006 GK0996 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:96 Fredagen den 25 april 1996/97 96 1997-04-25 00:00:00 Svar på interpellation 1996/97:255 om före- tagen och samhället interpellationsdebatt DBC08BFE-F8CC-403C-BD40-1B4980C19D63 18 LARS STJERNKVIST (s) s Fru talman! Det gläder mig att statsrådet för krea- tiva nattliga samtal med företrädare för näringslivet. Med anledning av det som har hänt i Norrköping följer jag debatten mer än vad jag har haft anledning att göra tidigare. Det har slagit mig att det bland de anställda har funnits en oro för vad företagets över- gripande strategi skulle få för konsekvenser, även om företaget har sagt att man planerar en expansion i Norrköping. Det har förts en kreativ, sökande och prövande debatt bland de anställda. Jag tycker ändå att den har präglats av en ganska stor förståelse för företagets villkor, men det har självfallet också prö- vats olika vägar och argument sett ur de anställdas perspektiv. Vi som politiker har som bekant ofta de- lade meningar och prövar olika lösningar. Det tillhör självfallet politikens natur. Det som skrämmer mig är att det är som mest tyst inom den sektor där man allra mest hyllar personligt ansvar och personlig kreativitet och, som statsrådet sade, där entreprenörsandan, självständigheten och den personliga kreativiteten kommer att bli allt vikti- gare. Där är debatten och det offentliga prövandet och sökandet mest osynligt. Jag förstår att det finns, men det jag inte kan begripa är att många näringslivsföre- trädare betraktar det som en oerhörd svaghet att säga att de har lyssnat på en politiker och tagit hänsyn till vad anställda tycker. Det skrämmer mig ännu mer, eftersom vi lever i en tid då vi alla, i tal i alla fall, är överens om att det är viktigt att vi faktiskt tar hänsyn till varandra och då kommuner och stat samverkar för att skapa ett bra klimat för företagen. Det har ju faktiskt kommit en del positiva signaler från Ericsson. Vi kan tro och hoppas att man faktiskt har tagit intryck av de argument som inte minst de anställda har använt i Norrköping. Men trots att man synligt och påtagligt visar att man faktiskt har lyssnat vill man inte säga detta offentligt och inte delta i samtal. Och, som sagt, det förvånar och skrämmer mig. Det handlar om enskilda händelser som den i Norrköping, men också om det övergripande. Teorin om outsourcing, eller koncentration på kärnverksam- heten, kan ju rimligen inte vara självklar. För inte så hemskt länge sedan hette det ganska ofta, när man lyssnade på näringslivsföreträdare, att det var oerhört viktigt att man från företagets sida hade kontroll över hela produktionsprocessen från ax till limpa. Det var viktigt att kompetensen och företagets kännetecken präglade hela produktionsprocessen. Då var inte out- sourcing den högsta visdomen. I dag är det uppenbarligen många företag som i likhet med Ericsson betraktar outsourcing som det självklara och som ledstjärna för förändringsarbete. Nu skall man bara koncentrera sig på montering och utveckling av produkter, allt det andra kan man över- låta till underleverantörer. Det må vara hänt att man har bytt strategi. Men hur kan det komma sig att alla dessa kreativt tänkan- de, självständiga människor samtidigt byter uppfatt- ning utan att det förs någon som helst synlig, påtaglig debatt? Det skrämmer mig som medborgare. Vi är i högsta grad beroende av att dessa kloka herrar - det är mest herrar - och kvinnor fattar rätt beslut. 0477298899511 N 2010-01-01 00:00:00 220093 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0996/#anf18