<anforande>
<dok_hangar_id>2349005</dok_hangar_id>
<dok_id>GK0995</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:95 Torsdagen den 24 april</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>95</dok_nummer>
<dok_datum>1997-04-24 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågestund </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>313F6DCC-8BF5-4F4B-B2EA-F0A4DCD1873B</anforande_id>
<anforande_nummer>45</anforande_nummer>
<talare>PER-OLA ERIKSSON (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag förstår och delar jordbruksminis-
terns uppfattning när det gäller att slå vakt om biolo-
gisk mångfald. På den punkten har vi en gemensam
syn.
Men det är svårt att förklara detta för människor,
och säga till sju pensionärer i en by att de inte får
använda en fisketradition som gällt under generatio-
ner medan man släpper dit andra som kommer och
fiskar på annat sätt. Jag tror att fritidsfisket många
gånger utgör ett lika stort hot mot laxbeståndet i de
här områdena.
Jag vill fråga jordbruksministern på vilket sätt
man tänker följa upp och redovisa åtgärderna så att
man stärker sammanhållningen i byarna, samtidigt
som man klarar den biologiska mångfalden.
</anforandetext>
<intressent_id>0405574090504</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>219994</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0995/#anf45</protokoll_url_www>
</anforande>
