<anforande>
<dok_hangar_id>2349004</dok_hangar_id>
<dok_id>GK0994</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:94 Onsdagen den 23 april</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>94</dok_nummer>
<dok_datum>1997-04-23 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Narkotikafrågor m.m. </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>BA96397B-211E-4605-B194-8A1710C31B8C</anforande_id>
<anforande_nummer>9</anforande_nummer>
<talare>STEN SVENSSON (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Fru talman! Torsdagen den 6 mars anordnade so-
cialutskottet en offentlig utfrågning om situationen på
narkotikaområdet med tyngdpunkt på utvecklingen
när det gäller ungdomar. Ett stenografiskt upptecknat
protokoll från denna utfrågning finns som bilaga till
det betänkande som kammaren nu behandlar.
Bakgrunden till vårt initiativ, som vi beslöt oss för
i slutet av januari, är bl.a. informationen från myndig-
heter om att ungdomar är mer intresserade av att prö-
va narkotika nu än för några år sedan och att de också
prövar i större utsträckning än tidigare.
Olika medier har riktat strålkastarljuset mot den
nya knarkvågen. Artiklarna är en dyster läsning för
tonårsföräldrar. Uppgifterna om kopplingen mellan
olika ungdomskulturer som rejvfester och bruk av
ecstasy och LSD väcker mycket stor oro.
Från rikskriminalpolisen har vi fått uppgifter om
en dramatisk ökning av antalet beslagstillfällen, vilket
framgår av bilderna i betänkandets bilaga. Utveck-
lingen i vissa länder i Europa, med en större accep-
tans när det gäller vissa former av narkotika, bör
också uppmärksammas.
Ett helt enigt utskott föreslår mot denna bakgrund
att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen
om hur vi ser på den aktuella situationen.
Andelen ungdomar som prövat narkotika ökar lik-
som benägenheten att pröva bland dem som ännu inte
gjort det. Detta bekräftades vid utfrågningen. Nya
inslag i missbruksbilden är ungdomar med omfattande
sociala problem som röker heroin och tar olika tablet-
ter. En annan ny grupp är de i övrigt skötsamma ung-
domar som missbrukar s.k. partydroger som ecstasy
och LSD. En stor majoritet av ungdomarna har dock
aldrig prövat narkotika och har fortfarande en restrik-
tiv inställning till narkotika, och det är viktigt att
komma ihåg detta.
Målet för den svenska narkotikapolitiken är att
skapa ett narkotikafritt samhälle. Narkotikapolitiken
består av en kombination av förebyggande insatser,
ett varierat utbud av vård och behandling samt fortlö-
pande kontrollinsatser. Insatser görs på såväl lokal
och regional nivå som nationellt.
Utskottet motsätter sig alla former av legalisering
av narkotika och liberalisering av narkotikapolitiken.
Alla krav på legalisering av narkotika och liberalise-
ring av narkotikapolitiken måste bekämpas, också på
det internationella planet.
Sverige bör även fortsättningsvis ha en framträ-
dande roll i det internationella samarbetet, bl.a. mot
bakgrund av de genomgripande förändringarna i
Central- och Östeuropa.
Det är enligt utskottet ytterst angeläget att Sverige
med kraft driver sin inställning i narkotikafrågor även
internationellt. Det är av största vikt att Sverige kan
visa en stor enighet inom narkotikapolitiken för att få
gehör för politiken såväl nationellt som internatio-
nellt.
Det finns inte någon anledning att ändra den
svenska narkotikapolitiken. Ett enhälligt socialutskott
anser det nödvändigt att Sverige med sitt EU-
medlemskap är pådrivande i kampen i Europa mot
narkotikabrotten och att vårt land med kraft vänder
sig mot alla tankar på en legalisering av narkotika
eller ett accepterande av narkotikamissbruk som en
normal företeelse i samhället.
Sveriges medlemskap i EU har inneburit nya möj-
ligheter att utveckla samarbetet med polis- och
tullmyndigheter i andra länder.
Sverige skall därför ratificera Europolkonventio-
nen. Europol skall ha som mål att förbättra effektivite-
ten hos berörda myndigheter i medlemsstaterna och
deras samarbete vad gäller att förebygga och bekämpa
bl.a. olaglig narkotikahandel. Europol skall i första
hand ha som uppgift att inhämta, sammanställa och
analysera information samt underlätta informationsut-
byte mellan medlemsstaterna.
Samarbete i alkohol- och narkotikafrågor finns i
de flesta kommuner. Betydelsen av en väl fungerande
samverkan framhölls av många talare vid den offent-
liga utfrågningen. Under senare år har lokala program
eller handlingsplaner för den alkohol- och drogföre-
byggande verksamheten antagits i stor utsträckning.
Detta är mycket positivt. Dessa program och planer
anpassas efter de egna behoven och förutsättningarna
i kommunen. Härigenom klargörs ansvarsfördelning-
en bättre, och man kan utnyttja det lokala engage-
manget bland ungdomar, föräldrar, politiker, organi-
sationer och enskilda som arbetar med barn och ung-
domar.
Det är synnerligen angeläget att göra ungdomarna
mer delaktiga i det förebyggande arbetet mot drog-
missbruket. Ungdomar måste i större utsträckning få
påverka insatserna, bl.a. utforma egna fritidsmiljöer
utan att dessa därför isoleras från vuxenvärlden. Sam-
hället bör stödja olika pilotprojekt på området. Goda
exempel bör spridas till andra kommuner. Kreativite-
ten hos enskilda människor och frivilliga organisatio-
ner måste uppmuntras och tas till vara.
När det gäller kampen mot destruktiva livsstilar,
drogmissbruk och utanförskap är behovet av folklig
förankring och insatser från de frivilliga organisatio-
nerna av största betydelse. Vi återkommer till dessa
frågor när vi skall behandla regeringens socialtjänst-
proposition.
Den svenska delegationen i Nordiska rådet har på
olika sätt drivit dessa frågor till beslut om rekommen-
dationer till de fem regeringarna om en narkotikapo-
litik med samma innebörd som vi har ställt oss bakom
här i riksdagen. Det senaste initiativet ledde till en
rekommendation om genomförandet av en utbildning
för ungdomar i Nordens närområden, så att de kan bli
informatörer på narkotikaområdet i nära samarbete
med myndigheter, institutioner och organisationer
som arbetar med narkotikabekämpning.
Det är viktigt att från Sveriges sida utnyttja med-
lemskapet i de olika europeiska organen för att driva
på utvecklingen mot ett narkotikafritt samhälle, inte
bara här i Norden utan i hela Europa. Där återstår
mycket att göra.
Det är viktigt att de som företräder Sverige i inter-
nationella forum är mycket tydliga och att de är ut-
hålliga när det gäller att upprepa den entydiga svenska
ståndpunkten.
Fru talman! Med detta tillkännagivande manifeste-
rar ett enhälligt socialutskott en stor enighet mot alla
former av legaliseringstankar och påpekar vikten av
att regeringen i internationella forum med kraft skall
hävda den svenska linjen när det gäller bekämpandet
av narkotikamissbruk.
Jag yrkar bifall till socialutskottets hemställan i
betänkandet nr 10.
</anforandetext>
<intressent_id>0247000811207</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>219840</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0994/#anf9</protokoll_url_www>
</anforande>
