<anforande>
<dok_hangar_id>2349004</dok_hangar_id>
<dok_id>GK0994</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:94 Onsdagen den 23 april</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>94</dok_nummer>
<dok_datum>1997-04-23 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Statlig förvaltning </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>208F34F9-3ABF-4BA2-9E03-B760E9FD8832</anforande_id>
<anforande_nummer>88</anforande_nummer>
<talare>WIDAR ANDERSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till
hemställan i utskottets betänkande och avslag på de
tre reservationer som är fogade till betänkandet.
Den första reservationen gäller ombudsmanna-
verksamheten. Det finns naturligtvis hedervärda ar-
gument för båda ståndpunkterna. Man kan - som
Peter Eriksson gör - hävda att regeringens ombuds-
mannaorganisation skulle bli starkare om man sam-
manförde de olika ombudsmännen. Mot detta kan
anföras att en sammanslagen ombudsmannaorganisa-
tion skulle kunna innebära att den helt skulle domine-
ras av de mest frekventa ärendena. Därmed skulle
man ändå få samma problem, dvs. att människor som
drabbas av mer udda eländen skulle så att säga hamna
mellan stolarna.
Den ombudsmannaorganisation som vi har i dag
med relativt små och specialinriktade ombudsmän kan
också innebära problem. Människor kan även där
ramla mellan stolarna. Mot den bakgrunden har rege-
ringen tagit initiativ dels till en utredning som skall se
efter om det behövs en särskild ombudsmannaorgani-
sation för att värna de homosexuellas rättigheter i
samhället, dels till en utvärdering av Handikappom-
budsmannens verksamhet för att se om den på något
vis behöver stärkas.
Utskottet utgår ifrån att regeringens utredning och
utvärdering noga överväger de frågor som utskottet
behandlar i betänkandet. Men utskottets majoritet är i
dag inte beredd att gå längre. Det är svårt att ha en
bestämd uppfattning om vilken organisation som är
bäst.
Den andra reservationen gäller alkoholfri repre-
sentation. Det är också ett ämne som tidigare har
diskuterats väldigt många gånger. Utskottets majoritet
anser att eftersom alkohol trots allt finns i samhället
måste den hanteras på ett vuxet sätt av vuxna männi-
skor. Den främsta spärren mot överdrivna excesser
eller mot missbruk av möjligheten till representation
med alkohol är offentligheten. De notor och kvitton
på inköp som man gör för skattebetalarnas medel
redovisas ju offentligt.
Den tredje reservationen gäller representationen i
nämnder och styrelser. Vi yrkar avslag också på den
reservationen med i huvudsak två argument. Det
första argumentet är att det är regeringen som har
ansvar för myndigheternas skötsel. Då är det också
rimligt att regeringen utser de ledningar som den vill
ha. Skall man byta form för regeringens tillsättande av
ledningar för myndigheter m.m. måste man också
ifrågasätta om regeringen kan ha ansvaret på det sätt
som den i dag har i vårt land.
Det andra argumentet är att vi har ett proportio-
nellt valsystem. Tillsättningen av många nämnder och
styrelser liksom sammansättningen av riksdagens
utskott följer valutslaget. Därför är det meningen att
deras sammansättning skall representera de majorite-
ter som medborgarna har röstat fram vid allmänna val.
Också detta är en viktig princip.
Fru talman! Med de anförda argumenten yrkar jag
bifall till hemställan i betänkandet och avslag på re-
servationerna.
</anforandetext>
<intressent_id>069787178810</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>219919</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0994/#anf88</protokoll_url_www>
</anforande>
