2349004 GK0994 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:94 Onsdagen den 23 april 1996/97 94 1997-04-23 00:00:00 Internationella adoptionsfrågor 875B49D2-105A-4014-8CC2-5E307D8493F0 55 SUSANNE EBERSTEIN (s) s Fru talman! Vid internationella adoptioner är det barnens bästa som är målet för alla åtgärder: Det är barnens intressen som skall främjas. Därför måste verksamheten med internationella adoptioner upprätt- hållas och stödjas på hög etisk nivå. Det innebär hänsyn till barnens rättigheter och in- tressen men också hänsynstagande till övriga berörda i adoptionsprocessen. Till dessa hör barnets biologis- ka föräldrar, syskon och släktingar, ofta osynliga i adoptionsprocessen. Det är av stort värde att utskottet så tydligt betonat att det är barnets bästa som skall tillgodoses nu när vi står i beredskap att anta nya regler på adoptionsområdet. Fru talman! Vi glömmer lätt bort den tragedi som alltid finns i bakgrunden till en internationell adop- tion. En kvinna måste - kanske under stor vånda - lämna bort sitt barn för att det skall få en framtid i ett fjärran land. Hon tvingas till detta av fattigdom, av risken för social fördömelse eller för att arbetsgivaren annars kommer att köra bort henne från hennes arbe- te. Hon hoppas på goda förhållanden för barnet - en trygg uppväxt. För barnets del innebär tragedin bl.a. att det skiljs - minst en gång, ofta flera gånger - från sin vårdare, från den som barnet kanske kommit att hysa tillit för. Eller också har det levt på en institution där förhål- landena inneburit att någon känslomässig anknytning inte kunnat äga rum. Tragedin är den mörka bakgrun- den till adoptionen, som blir barnets möjlighet att få en familj och få ett gott liv. Men enbart den formella adoptionen ger inte automatiskt detta resultat. För detta fordras mycket annat. Riksdagen skall om en stund fatta beslut om att godkänna Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner. Jag ser konventionen som ett mycket viktigt instrument för att garantera den etik och den hänsyn som är ett måste i de internationella adoptionerna. Som ordförande i Statens nämnd för internationel- la adoptionsfrågor, NIA, har jag kommit i kontakt med barnens ursprungsländer. Trots att jag har haft mitt uppdrag i knappt ett år har jag haft tillfälle att ta del av den vikt ursprungsländerna lägger vid etiken i adoptionerna - att barnhandel eller otillbörlig påver- kan på dem som har ansvar för barnet helt skall omöjliggöras. Vetskapen om att adoptionen har gått rätt till är också något av det viktigaste för att barnet under sin uppväxt skall acceptera sin nya tillvaro och kunna återskapa den tillit som en gång gick förlorad. Konventionen ger anvisningar till ursprungslän- derna och till mottagarländerna om vad som måste iakttas. Reglerna i konventionen har inte kommit till över huvudet vare sig på dem eller på oss. Under flera års tid har ursprungsländerna och mottagarländerna tillsammans utarbetat konventionen. Många av be- stämmelserna har tillkommit som direkta krav från ursprungsländerna. Barnens intressen och barnens bästa tillgodoses på flera sätt. Kravet på att adoptiv- föräldrarna skall ha tillfredsställande kunskaper om barn och barns behov och vara informerade om adop- tionens innebörd är ett viktigt sätt. NIA har sedan länge rekommenderat en sådan förberedelse. Kommunerna och adoptionsorganisationerna er- bjuder gruppsamtal och cirklar. En adoptionsorgani- sation har utarbetat en distansutbildning - det är bra för vårt vidsträckta land, som på sina ställen är glest befolkat. Vi vet också att det kommer barn hit med skador och handikapp som fordrar stora kunskaper hos adoptivföräldrarna. De flesta adoptivföräldrar är också mer än villiga att förbereda sig väl för adoptio- nen. Men det är viktigt att alla får adekvat förberedel- se. Det är därför bra att kravet lagfästs. Konventionen föreskriver också att den ansvariga myndigheten skall främja möjligheter till hjälp och stöd efter adoptionen. Även det hälsar jag med till- fredsställelse. Jag förutser att det så småningom kommer en ändring i socialtjänstlagen som tillgodoser detta krav. Under flera år har vi i NIA arbetat för att främja ett sådan stöd. Nu tror kanske en del att behovet av stöd beror på att det inte går bra för barnen. Därför är det viktigt för mig att understryka att väsentlig forskning har visat att den stora gruppen adoptivbarn mår bra. Men vi måste komma ihåg att adoptivbarnen har erfarenheter och en historia med sig i sitt bagage som vid olika perioder i livet kan fordra att de får stöd och hjälp. Det gäller inte minst tonårsperioden. Därför skall kravet både på förberedelse och på stöd till adoptiv- familjerna ses som viktiga åtgärder för barnets bästa och för adoptivfamiljernas bästa. Själva adoptionsproceduren skall naturligtvis gö- ras så smidig som möjligt, men den är bara en liten del - den allra första inledningen till ett barn- föräldra-förhållande som skall hålla livet ut. Fru talman! Jag och de övriga i NIA:s styrelse välkomnar att Sverige ratificerar Haagkonventionen. Det är ett viktigt steg för att främja adoptivbarnens bästa och därför också för att främja adoptivfamiljer- nas bästa. 0235974887200 N 2010-01-01 00:00:00 219886 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0994/#anf55