<anforande>
<dok_hangar_id>2349004</dok_hangar_id>
<dok_id>GK0994</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:94 Onsdagen den 23 april</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>94</dok_nummer>
<dok_datum>1997-04-23 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Internationella adoptionsfrågor </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>FB5AD522-0C8E-4A00-8A01-31F9D5FD3C45</anforande_id>
<anforande_nummer>21</anforande_nummer>
<talare>LISELOTTE WÅGÖ (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag förstår att Stig Sandström inte kan
svara på frågan. Socialnämnderna får nämligen inget
straff. Det nämns ingenting om sanktioner över huvud
taget, utan det är någon sorts önsketänkande att detta
skall kunna hanteras skyndsamt. Jag önskar också det,
om nu beslutet skulle bli så olyckligt att man väljer att
låta socialnämnderna hantera detta. Det är oerhört
viktigt att detta går snabbt.
Men här läggs faktiskt hela ansvaret på social-
nämnderna, och Stig Sandström kan ju inte vara
omedveten om vilken oerhörd arbetsbelastning som i
dag föreligger där. Den här delen är inte prioriterad i
dag. Socialnämnderna har annat, mer akut, att hante-
ra. Risken är därför alldeles uppenbar att hur man än
uttrycker detta från riksdagens sida - att det skall
finnas synnerliga skäl för att det inte skall dröja i mer
än 14 dagar och att det skall vara skyndsam hantering
osv. - är det bara slag i luften. Det är nämligen ären-
debelastningen och arbetsbelastningen i stort som är
avgörande för om socialnämnderna över huvud taget
kan hantera de här frågorna inom stipulerade tider.
</anforandetext>
<intressent_id>0425391168202</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>219852</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0994/#anf21</protokoll_url_www>
</anforande>
