2349004 GK0994 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:94 Onsdagen den 23 april 1996/97 94 1997-04-23 00:00:00 Internationella adoptionsfrågor FDC1EB10-6F40-492C-A6EE-8CA33FE81828 16 LISELOTTE WÅGÖ (m) m Fru talman! I socialutskottets betänkande nr 15 behandlas frågan om internationella adoptioner. Bak- grunden är att Sverige vid konferensen för internatio- nell privaträtt i Haag har deltagit i utarbetandet av en konvention med regler för hanteringen av internatio- nella adoptioner. Resultatet blev 1993 års konvention om skydd för barn och samarbete vid internationella adoptioner, benämnd Haagkonventionen. Så långt bakgrunden. Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksda- gen skall godkänna 1993 års Haagkonvention, och det anser jag också att vi skall göra. Här finns alltså inga delade meningar. Dessvärre innehåller regeringens förslag flera förslag, och då blir det genast mer komplicerat. Det gäller tolkningar och tillämpningar av konventionen. Jag vill främst uppehålla mig vid samtycke enligt artikel 17 c i konventionen. I artikeln står det: "Ett beslut i ursprungsstaten om att ett barn skall överlämnas för vård hos tilltänkta adoptivföräldrar får endast fattas om centralmyndig- heterna i båda staterna har samtyckt till att adoptions- förfarandet får fortskrida". Det handlar alltså om en andra kontroll och om en andra prövning. Detta är någonting nytt och något som ytterligare kan fördröja adoptionsprocessen, och den är i dag inte kort. Jag har under de senaste månaderna fått många brev från oroliga blivande adoptivföräldrar som vitt- nat om hur seg processen kan vara. Nu motsätter vi moderater oss inte en andra prövning, men dessvärre har utkskottsmajoriteten inte precis valt den smidigas- te vägen. Man anser att det är socialnämnderna som skall göra denna andra prövning. Vi tycker att den skall göras av de auktoriserade adoptionsorganisatio- nerna. Och det finns många skäl till att vi tycker så. De svenska adoptionsorganisationerna har ett mycket gott rykte internationellt. De är seriösa och har en genomtänkt policy i adoptionsfrågor. Man sätter barnet i centrum och man ser till barnets bästa. Det finns också en mycket stor kompetens. Detta har lett till att dessa organisationer i väsentliga delar bi- dragit till innehållet i Haagkonventionen. Man har deltagit i beredningsarbetet inför konventionens till- komst. Man har också varit förebild för konventio- nens vision om en god adoptionsverksamhet. Man har skapat bilden av ett respektfullt internationellt samar- bete. Fru talman! Vi moderater vill framför allt inte förlänga processen. Det är inte att se till barns bästa. Det gäller att till varje pris minska den tid som barnen behöver vara omhändertagna i avvaktan på adoption. Man skall också ha klart för sig att i dag är många barn som blir föremål för adoption i mycket dålig kondition och lever ofta under fullständigt oacceptab- la förhållanden. Därför är varje dags fördröjning olycklig. Vi anser att det finns en uppenbar risk för väsentliga fördröjningar i processen, om ansvaret för den andra prövningen läggs på socialnämnderna. Kompetensen finns i första hand hos adoptionsor- ganisationerna. Dessa organisationer sysslar endast med adoptioner, så de är alltså experter på adoptioner. Vad som i dag åvilar socialnämnderna är väl ingen omedveten om, inte heller den stora belastning som finns på grund av bl.a. arbetslösheten i Sverige och vidhängande problem som det inte är så ovanligt att just socialnämnderna får ta hand om. Jag tror faktiskt inte att just adoptionsärenden för närvarande är de mest prioriterade i socialnämnderna i dag. Därför misstänker jag på starka grunder att det finns risk för fördröjningar, och det kan jag inte ac- ceptera. Som jag ser det finns det inte heller några lagliga hinder för att låta de auktoriserade adoption- sorganisationerna sköta den här saken. Att man nu från regeringen och utskottsmajoriteten valde just socialnämnderna betraktar jag närmast som ett hug- skott - om än ett olyckligt sådant - som i praktiken kan få oönskade effekter. Fru talman! Jag vill också nämna att det i rege- ringens förslag om internationell adoptionsförmed- ling, som också utskottsmajoriteten har ställt sig bak- om, sägs i 4 §: "Den eller de som vill adoptera ett barn från utlandet skall anlita en sammanslutning som avses i 3 §." - dvs. auktoriserade organisationer. Detta förslag innebär att det i praktiken blir omöjligt att adoptera enskilt. Detta anser vi mycket olyckligt. Vi har därför reserverat oss mot det. Vi har också reserverat oss mot förslaget att i lag införa krav på att de tilltänkta föräldrarna skall ha tillfredsställande kunskaper om barn. Det torde vara få föräldrar som är så motiverade att tillägna sig kun- skaper om barn och barns behov som dem som beslu- tat sig för att adoptera ett barn. Det är dessutom olyckligt, som jag ser det, att lyfta ut en grupp föräld- rar som skulle vara i särskilt behov av föräldrautbild- ning. Detta förslag är nog dessvärre inte särskilt ge- nomtänkt. Flera blivande adoptivföräldrar har, som jag har nämnt, skrivit både till mig och till övriga riksdagsle- damöter i den här frågan. De är oroliga. Någon ut- tryckte det som att regeringens förslag till nya lagar kom som en kalldusch. Samtidigt ställdes frågan: Varför göra byråkratin krångligare och förlänga vän- tetiden för föräldrar och barn? En annan familj skri- ver: Har man en gång malts genom de kommunala kvarnarna, fått alla godkännanden, stämplar och intyg på att man nog duger som förälder, lockar ingen ny granskning. Hur länge måste man då längta efter sitt barn? En vecka, en månad eller två månader? Hur mycket missar man inte av ett barns utveckling under några månader? Vad kommer vi att förlora i kontakt? Fru talman! Oron är stor och frågorna är många bland blivande adoptivföräldrar. Den oron skall vi ta på allvar. Vi politiker skall hjälpa och inte stjälpa både blivande föräldrar och barn. Jag har också en fråga till utskottsmajoriteten. Av vilket skäl valde ni att lägga ansvaret på socialnämnderna i stället för på de auktoriserade adoptionsbyråerna? Det är nog inte bara jag som skulle vara tacksam för det svaret. Det vill nog alla blivande adoptivföräldrar också veta. Finns det någon tanke bakom detta, eller är det ett hugskott? Fru talman! Avslutningsvis står vi självklart bak- om alla våra reservationer, men för tids vinnande i kammaren yrkar jag bifall till reservationen 1 under mom. 3. 0425391168202 N 2010-01-01 00:00:00 219847 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0994/#anf16