<anforande>
<dok_hangar_id>2349001</dok_hangar_id>
<dok_id>GK0991</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:91 Torsdagen den 17 april</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>91</dok_nummer>
<dok_datum>1997-04-17 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1996/97:210 om än- kepensionen</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>08C82981-FA24-46B0-B8C4-AF7EF68B207B</anforande_id>
<anforande_nummer>142</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet MAJ-INGER KLINGVALL (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det skall gå att lita på trygghetssyste-
men. Den uppfattningen tror jag att det finns en väl-
digt stor uppslutning kring. Förutsättningen för att
man skall kunna lita på trygghetssystemen är natur-
ligtvis att det finns en stabil grund att stå på. Det är
den grunden vi nu har kämpat i snart tre år för att
skaffa oss. Statsfinanser i balans är förutsättningen om
man skall kunna trygga välfärden - och också trygga
jobben.
Vi kan se att vi nu börjar nå detta mål - men visst
har det varit oerhört besvärligt. I de besparingar som
har genomförts har alla grupper i samhället mer eller
mindre påverkats, genom sänkta bidrag eller höjda
skatter. Vi har t.ex. tvingats göra ersättningsnivåerna
lägre i transfereringssystemen. Även Karin Starrin var
inne på detta - vi har fått se över många grupper.
Vi har försökt att undanta den mest sårbara grup-
pen av änkor. Genom inkomstprövningen har änke-
pensionerna minskats för dem som har möjligheter att
försörja sig på sina inkomster på grund av förvärvsar-
bete. Det handlar om kvinnor under 65 år. Samtidigt
ger vi den grupp änkor som har de lägsta inkomsterna
en fortsatt tryggad situation. Men visst kan jag hålla
med om en del av inläggen. Det finns bekymmer med
en inkomstprövning; en sådan skapar tröskeleffekter
och marginaleffekter. En del av dessa har vi redan
sett. Jag är glad att Karin Starrin säger att vi behöver
mer generella system. Det är nämligen precis så. Vi
ser att detta ger marginaleffekter som kan vara väldigt
besvärliga.
Jag har några synpunkter på de grundläggande
frågor som flera av er har ställt: Har man rätt att ändra
ersättningsnivåerna i socialförsäkringarna? Har man
rätt att gå in och ändra tidigare beslut? Ja, vi pratar
om offentlig rätt, vilket innebär att man har det. Det är
riksdagen som beslutar vad som skall gälla.
Som jag har varit inne på förut är det inte bara
förvärvsarbetande änkor som har fått minskat stöd.
Alla sjukförsäkrade har fått sänkta ersättningsnivåer,
barnbidragen och bostadsbidragen har sänkts - allt-
sammans efter beslut i riksdagen. Änkepensionen är
reglerad i lagen om allmän försäkring. I den finns
förstås vissa förutsättningar angivna för vad som
gäller för att man skall ha rätt till ersättning. Om den
enskilde uppfyller de här förutsättningarna har den
personen, så länge lagen gäller, rätt till ersättning.
Men den här lagen skiljer sig inte från andra offent-
ligfinansierade ersättningar. Den kan ändras, varefter
de då antagna reglerna gäller. Detta är en sorts
grundläggande förutsättningar för hur de beslut vi
fattar i riksdagen fungerar.
Jag har en kort replik också till Bo Könberg. De
som blev änkor före 1960 har fått göra inkomstpröv-
ningen. Det var det som jag åsyftade i svaret i fråge-
stunden.
</anforandetext>
<intressent_id>0810983113102</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>219771</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0991/#anf142</protokoll_url_www>
</anforande>
