2348919 GK099 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:9 Torsdagen den 3 oktober 1996/97 9 1996-10-03 00:00:00 Svar på interpellation 1996/97:1 om vår- dens resurser interpellationsdebatt 1823438B-8E0A-4D95-8783-6B4A0EC39E48 3 BO KÖNBERG (fp) fp Herr talman! Jag har lyssnat noga och med intres- se på socialministerns svar på de mycket berättigade frågor som Chatrine Pålsson har ställt. En reflexion som man gör är att tongångarna är väldigt annorlunda nu när socialdemokraterna befinner sig i regerings- ställning än vad tongångarna var då de befann sig i opposition och inte minst än i den förra valrörelsen. Ett av huvudskälen för att man skulle byta regering var då att det skulle bli en regering som satte stopp för de otäcka borgerliga nedskärningarna i kommuner och landsting. Vi befinner oss nu i en situation där sjukvården får allt svårare att klara av sina uppgifter. Vi vet att vi har en socialdemokratisk ledning i landet och att social- demokraterna sitter i ledning för 25 av 26 sjukvårds- huvudmän. Så var ansvaret ligger för det som kommer att hända under mandatperioden är väl ganska uppen- bart. Chatrine Pålsson har redan varit inne på frågan om de växande köerna, och vi kan nästan dagligen vi läsa i tidningar runt om i landet om hur man får vänta allt längre på angelägna operationer. Vi befinner oss i ett svårt ekonomiskt läge, det vet vi alla. Därför är det naturligtvis angeläget att ta till vara de resurser som finns på allra bästa sätt. Ett så- dant sätt uppfanns ju redan i mitten på 80-talet, då kloka politiker i Bohuslandstinget sade att det var bättre att ta pengar till aktiv sjukvård, operationer och behandlingar, än till passiv sjukskrivning, förtidspen- sioner m.m. Den s.k. Bohusmodellen föddes, där tanken var att pengar skulle föras över från ett område till ett annat. Det dröjde många år tills man fick gehör från So- cialdemokraterna på denna punkt. Flera av statsrådets föregångare med samma partifärg kämpade emot denna förändring i slutet på 80-talet. Men till slut blev den av. Man har alltså kunnat föra över drygt 400 miljoner kronor under ett antal år för att få bort köer- na. Vår slutsats från Folkpartiets sida, när vi i våras såg på problemet med de växande vårdköerna, var att det uppenbarligen behövdes mer resurser och inte mindre resurser. Förutom de uppgifter som vi själva hade fått tyckte vi oss kunna inhämta att de utvärde- ringar som var beställda av det socialdemokratiska Socialdepartementet tydde på att dessa pengar var precis så värdefulla som landstingspolitiker och per- soner i försäkringskassornas styrelser hade bedömt det. Därför drog vi slutsatsen att anslaget till detta konto skulle öka. Regeringen har dragit motsatt slut- sats. Frågan är om statsrådet även nu i höst har samma uppfattning som framfördes i samband med vårbudge- ten och som tyvärr också finns med i budgetförslaget, nämligen att detta anslag i stället bör minska. I så fall skulle jag för egen del, och säkert många fler, vilja ha en motivering till att så har skett. Min andra fråga, som jag har ställt till statsrådets föregångare och även till statsrådet, då med viss för- ståelse för att frågan ställdes i början av ansvarsperio- den, är mycket enkel. När räknar statsrådet med att köerna skall vara så pass hanterliga som de var när Socialdemokraterna tog över ansvaret? 0384833975200 N 2010-01-01 00:00:00 210403 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK099/#anf3