<anforande>
<dok_hangar_id>2348997</dok_hangar_id>
<dok_id>GK0987</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:87 Torsdagen den 10 april</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>87</dok_nummer>
<dok_datum>1997-04-10 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågestund </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>40EE3E07-CDB0-484A-92E4-EEE10261EAD4</anforande_id>
<anforande_nummer>57</anforande_nummer>
<talare>INGER SEGELSTRÖM (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag har en följdfråga till jämställd-
hetsministern.
De socialdemokratiska kvinnorna har ju drivit frå-
gan om sex timmars arbetsdag och arbetstidsförkort-
ning sedan 1972. Vi är så glada över att vi fick med
vår partikongress för ett år sedan.
Men den uppfattning vi har är att nästan alla fack-
liga organisationer jobbar med det här i dag, och
problemet verkar ligga hos arbetsgivaren. Vi vet ju att
t.ex. Pappers gick ut i årets avtalsrörelse och föreslog
en arbetstidsförkortning, och jag vet att andra fackliga
organisationer gör det också, men de får nej från
arbetsgivarna.
Min fråga till jämställdhetsministern är därför:
Vad gör regeringen för att försöka få också arbetsgi-
varparten att gå in i diskussionerna om arbetstidsför-
kortning? Det är ju inte så bra om vi har fått med oss
de fackliga organisationerna på det som är kvinnornas
krav, men arbetsgivarna säger nej.
</anforandetext>
<intressent_id>0468206532916</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>219317</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0987/#anf57</protokoll_url_www>
</anforande>
