<anforande>
<dok_hangar_id>2348997</dok_hangar_id>
<dok_id>GK0987</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:87 Torsdagen den 10 april</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>87</dok_nummer>
<dok_datum>1997-04-10 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1996/97:232 om förbud och utökade fredningstider för lax- och</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>71964297-071D-4A1C-88F5-7A484166A3B3</anforande_id>
<anforande_nummer>178</anforande_nummer>
<talare>Jordbruksminister ANNIKA ÅHNBERG (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Olle Lindström säger att han också
värnar om den vilda laxen. Men det verkar vara en
läpparnas bekännelse, eftersom det inte tar sig något
konkret uttryck i något förslag om hur detta värnande
skall gå till. Jag är faktiskt litet besviken över att Olle
Lindström inte kan ge någon erkänsla för försöken att
både värna den vilda laxen och att tillgodose yrkesfis-
karnas behov. Det är ju faktiskt det vi gör genom att
inrätta terminalfiskeområden, vilket sker för första
gången i år. Det är områden som är utvalda och loka-
liserade för att man där skall kunna fiska den odlade
laxen efter fredningstidens utgång. Det är ett försök
att möta yrkesfiskets behov.
Som Gudrun Lindvall har påpekat finns den odla-
de laxen i överflöd. Det råder det inga delade me-
ningar om. Problemet är de där nålarna i höstacken,
de vilda laxarna som vi skall försöka undvika att fiska
upp.
Något som Gudrun Lindvall förmodligen inte
tycker är lika glädjande är att vi i år tillåter ett fiske
utanför Kalixälvens mynning. Kalixälven är en vild-
laxbärande älv, och det bedöms att bestånden där
klarar av det. Vi anstränger oss alltså till det yttersta
för att också möta yrkesfiskarnas behov, så jag tycker
nog att Olle Lindström kunde vara litet mer nyanserad
i sina ställningstaganden.
Jag har litet svårt att förstå vad det skulle vara för
fel med att den del av kvoten som inte kan fiskas upp
lokaliseras söderut efter fredningstidens utgång. Vad
är alternativet, att man över huvud taget inte skulle
fiska upp den? Det är ett rimligt och väl avvägt sätt att
hantera problemen.
Att det finns problem är alla naturligtvis inför-
stådda med, men vi måste ju trots allt inse att det som
skapar problem är de begränsningar som naturen nu
ger oss och som mycket möjligt har ett samband med
vårt eget tidigare beteende. Orsakerna till sjukdomen
M74 är ännu inte helt utredda, men det är troligt att
det har ett samband med den negativa miljöpåverkan
vi har åstadkommit i Östersjön. Nu måste vi faktiskt
ta vårt ansvar för den biologiska mångfalden, för att
bevara den genetiska resurs som den vilda laxen ut-
gör. Ambitionen är naturligtvis att vi skall kunna
förena ett bevarande av vildlaxstammarna med ett
bevarande av yrkesfisket, och det är steg i den rikt-
ningen som Fiskeriverket försöker ta med sina beslut
att omlokalisera en större del av kvoten till Norrland-
skusten, att inrätta terminalfiskeområden och tillåta ett
visst fiske utanför Kalixälven.
Fru talman! Jag tycker nog att det görs en hel del
ansträngningar för att möta de krav som yrkesfisket
utmed Norrlandskusten har.
</anforandetext>
<intressent_id>0853235077516</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>219438</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0987/#anf178</protokoll_url_www>
</anforande>
