<anforande>
<dok_hangar_id>2348997</dok_hangar_id>
<dok_id>GK0987</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:87 Torsdagen den 10 april</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>87</dok_nummer>
<dok_datum>1997-04-10 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Information från regeringen om EU:s re- geringskonferens</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>information från regeringen</kammaraktivitet>
<anforande_id>ED983769-C580-43A7-9436-0A37A6898A7C</anforande_id>
<anforande_nummer>119</anforande_nummer>
<talare>Utrikesminister LENA HJELM- WALLÉN (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Sverige har inga som helst problem
med trovärdighet för vår miljöpolitik. Vi är väl kända
för att inte bara internationellt verka för höga standar-
der utan också för att i praktiken se till att de blir
genomförda i vårt land.
I sysselsättningfrågan handlar det om nationell
politik när man ser till vilka parametrar man skall
använda för att nå målet. Göran Lennmarker talar om
Essenrekommendationerna som något som Sverige
struntar i. Det är faktiskt inte sant. Merparten tycker
vi är alldeles utmärkt. Det finns en punkt där vi är
oense, och vi har markerat att vi inte tycker att alla
delar är lika bra. Då förbehåller vi oss rätten att gå en
annan väg. Det kommer också andra länder att göra i
andra sammanhang, men det är resultatet som räknas.
</anforandetext>
<intressent_id>0439752610809</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>219379</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0987/#anf119</protokoll_url_www>
</anforande>
