<anforande>
<dok_hangar_id>2348996</dok_hangar_id>
<dok_id>GK0986</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:86 Onsdagen den 9 april</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>86</dok_nummer>
<dok_datum>1997-04-09 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Våldsbrott och brottsoffer </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>1D406AF2-8CD0-4DDB-B5F6-D55C60CCCB07</anforande_id>
<anforande_nummer>99</anforande_nummer>
<talare>KIA ANDREASSON (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>Herr talman! Vi har sett att andra propositioner
som gäller rättsväsendet sprutas ut med en förfärlig
fart. Det kan gälla omorganisationer och domstolsför-
ändringar - det är ingen hejd på detta. Men när det
gäller den här frågan är departementet plötsligt över-
hopat av arbete. Man kan väl ärligt säga att det kanske
handlar om en prioritetsfråga. De andra förslagen
tjänar man pengar på, men det gäller här en mycket
viktig ideologisk fråga.
Jag får väl vara nöjd med det första beskedet om
bearbetningen av utredningen Kvinnofrid. Man kan
dock, som sagt, inte bara se till enskildheter, utan att
ta hänsyn till alla de andra faktorerna. Vi bör verkli-
gen försöka se till helheten.
</anforandetext>
<intressent_id>0745615729714</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>219158</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0986/#anf99</protokoll_url_www>
</anforande>
