2348996 GK0986 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:86 Onsdagen den 9 april 1996/97 86 1997-04-09 00:00:00 Ny vallag 7CF11886-93C8-4A78-9281-507E03036B42 2 HÅKAN HOLMBERG (fp) fp Herr talman! Denna debatt berör frågor som är av stort intresse inte bara för oss som råkar vara ledamö- ter av riksdagen och därmed på något sätt berörs av valbestämmelserna. Det är frågor som har stor bety- delse för hela samhällets sätt att fungera i övrigt. Valsystem kan diskuteras precis hur länge som helst. Det går väl aldrig att konstruera ett system som kan vinna allmän uppslutning i alla tänkbara läger som det riktiga, rätta och rättvisa. Det ställs ju krav på valsystem som är delvis oförenliga. På en del håll prioriteras önskemål om starka regeringar. Med hjälp av majoritetsval - som i Storbritannien - eller någon annan typ av konstruktion ges överrepresentation åt något eller några partier. Andra prioriterar i första hand vikten av att ha så nära representativitet som möjligt i riksdagen i förhållande till de åsikter som faktiskt finns i väljarkåren. Då förordas ett nästan hundraprocentigt proportionellt valsystem. En del har länge pläderat för personval med motivet att väljarna skall vara suveräna att både utse de personer de själva vill och kanske - ett mer dramatiskt men mer rättvi- sande sätt att uttrycka samma tanke - göra sig av med de representanter som inte gör den nytta de borde i riksdagen. Vi har något som ibland litet ironiskt kallas "det heliga omvalets princip". Det finns en princip som gör sig gällande i partierna under nomineringsår, nämligen att det finns något slags reglerad beford- ringsgång. Har man tjänstgjort tillräckligt länge på någon typ av uppdrag skall man efter ett antal perio- der flyttas upp till något annat uppdrag. Nya namn har ofta svårt att slå sig in. Andra betonar - vilket vi kan se i motioner - per- sonvalets risker, i den mån ett personval kommer att leda till att kändisar utan politiska insikter dyker upp på listorna eller att olika intressenter som inte har som uppgift att ta hänsyn till nationella intressen börjar sponsra vissa kandidater inom partierna. Allt detta är synpunkter som var för sig inte har så obetydlig tyngd. Det går inte att vifta bort någon av dem som irrelevant. Det är mycket intressant att vid dessa tillfällen höra de resonemang kring olika valsys- tem som förs, t.ex. de som Birger Hagård nyss var inne på. Jag vill gärna bidra med några reflexioner. Låt mig fritt botanisera mellan olika tänkbara val- system. Mina preferenser är åtminstone på en punkt entydiga. Det handlar om att proportionella val - i huvudsak av den typ vi har i Sverige - är avgjort att föredra framför majoritetsval av den brittiska typen. Det handlar inte bara om att det liberala partiet i Storbritannien, som stundtals har en röstandel i närhe- ten av Moderata samlingspartiets i Sverige, med det valsystem som där finns nästan aldrig kan få mer än en handfull mandat. Detta är i och för sig absurt. Men det finns andra mer grundläggande invändningar mot ett sådant system, nämligen att jag tror att det finns en risk - som i vissa lägen kan vara betydande - att ett valsystem av det slaget polariserar politiken så att det blir ett sämre politiskt utfall än vad det skulle bli annars. Det blir en polarisering mellan extremer inom de partier som uppfattas som huvudkonkurrenter, och det kan i vissa lägen göra sig gällande på ett oroande sätt. I vissa andra lägen blir det en dragning mot mit- ten. Det finns en risk. Historiska analyser har ibland pekat på att apart- heidsystemet i Sydafrika förmodligen aldrig hade kunnat införas, i alla fall i den utsträckning det blev, om inte ett sådant valsystem hade existerat. Hade det varit ett annat valsystem hade Nationalistpartiet den gången det begav sig aldrig fått den nödvändiga par- lamentariska majoritet som krävdes för att gradvis göra landet till en rasdiktatur. Detta är en synpunkt som naturligtvis inte är relevant i Europa. Men den kan vara värd att påminna om. Detta leder över till ett av de valsystem som kan finnas som ett alternativ och som Birger Hagård också var inne på, nämligen två valomgångar av den franska typen. Det finns naturligtvis en risk att just detta system skulle kunna leda till att i olika valkretsar i Frankrike endera av de politiska huvudgrupperingarna, i det läge som finns nu och kanske en tid framåt, skulle bli beroende av Nationella Frontens röstetal för att över huvud taget bli valda. Jag är orolig för vad det kan få för konsekvenser för samhällsklimatet i ett land med ett sådant system. Det tyska systemet är naturligtvis fritt från den ty- pen av invändningar. Det är mycket intressant, men står inte på dagordningen nu. Jag är övertygad om att personval, i huvudsak en- ligt den modell som nu föreslås, kommer att vitalisera den svenska demokratin. Jag har redan snuddat vid några av skälen. Dock vore det bättre med en lägre spärr för personvalet än vad som nu föreslås. Det markeras också i ett särskilt yttrande som några leda- möter från mitt parti och Moderaterna står bakom. Jag skall också snabbt kommentera några andra frågor som berörs i betänkandet. Det föreslås i en reservation att invandrare som inte är svenska med- borgare skall ha rösträtt i riksdagsval. Jag tycker att detta vore ett principiellt tvivelaktigt steg att ta. För många människor - inte minst människor med annan bakgrund än den svenska - är medborgarskap mer dramatiskt och betyder mer än vad det kanske gör till vardags för oss som är födda i landet. Det kan i vissa lägen t.o.m. innebära att människor tvingas in i valsi- tuationer som inte är helt lyckade - man vill behålla band med ett tidigare hemland. Dessutom bör - och det är grundläggande - medborgarskap och rösträtt höra samman. Den väg som skall tas - om något skall göras åt problemet - är att möjligen än en gång se över hur lång tid eller vad som krävs i övrigt för att bli svensk medborgare. Skilda valdagar är en fråga som alltid dyker upp i dessa sammanhang. Det har inte blivit någon föränd- ring i den proposition som utskottet nu har behandlat. Här finns ett grundläggande problem, nämligen att kommunalvalen riskerar att tas över helt av riksdags- valen med den ordning som nu finns. Å andra sidan kan man med samma trovärdighet säga att den risken också finns med det system som användes före 1970. Varje kommunal valrörelse skulle bli en riksdagsval- rörelse, fast litet på låtsas. Riksdagspartierna och politikerna fick visa upp sig ute i landet. Jag kan bara komma på en lösning - och det är en privat reflexion - nämligen att låta kommunerna be- stämma helt fritt när valen skall hållas. Då skulle det ständigt hållas kommunala val här och där i landet. Då skulle det inte finnas en sportslig möjlighet för en riksdagspolitiker eller partiledare att flänga runt och delta i alla valrörelser. Jag vet inte om detta är ett realistiskt förslag, men jag tror att det är det enda sättet att komma runt att rikspolitiken slår ut den lokala. Det finns flera andra frågor i betänkandet som är väsentliga att debattera men som jag inte hinner gå in på nu. Jag skall nöja mig med att konstatera att det på en punkt skulle vara fullt möjligt att fatta ett bättre beslut än det som majoriteten föreslår, trots uppgörel- sen som ligger till grund för regeringens proposition och utskottets behandling. Det gäller kanske ytterliga- re en och annan punkt, men jag vill särskilt peka på en, nämligen frågan om kommunala utjämningsman- dat, som tas upp i reservation 12 av Folkpartiet. Argumenten är i princip desamma som för att vi har utjämningsmandat i riksdagsvalen. I en del kom- muner blir det litet konstiga effekter av att man saknar utjämningsmandat. Vissa partier får betala orimligt mycket för sina mandat i förhållande till andra partier. Fördelningen av mandat kan även i andra avseenden ske på ett sätt som väljarna knappast väntade sig när de gick till valurnorna. Det skulle vara lätt att bifalla denna reservation utan att i övrigt riva upp något i uppgörelsen. Därför yrkar jag bifall till reservation 12 och i öv- rigt till utskottets hemställan. 0198565054212 N 2010-01-01 00:00:00 219061 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0986/#anf2