2348996 GK0986 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:86 Onsdagen den 9 april 1996/97 86 1997-04-09 00:00:00 Prioriteringar inom hälso- och sjukvår- den 4E1A1892-A01C-4FDD-AF21-C886E25CD881 189 KERSTIN HEINEMANN (fp) fp Herr talman! Regeringens proposition om priori- teringar inom hälso- och sjukvården sammanfaller till stora delar med den syn vi har på området. Jag kom- mer därför att här ta upp de områden där vi har syn- punkter som går utöver skrivningarna i propositionen. Det är viktigt att skilja på å ena sidan politikernas och å andra sidan vårdpersonalens ansvar i fråga om prioriteringar. Politikerna har i första hand ett ansvar gentemot medborgarna, dvs. att se till att skattebeta- larnas pengar används på ett så effektivt sätt som möjligt, så att medborgarna får valuta för skattepeng- arna. Det är också politikernas uppgift att se till att allmänhetens pengar används på bästa sätt för att uppfylla de mål enligt gällande lagar som antagits i demokratisk ordning. För att kunna göra detta måste politikerna få underlag för sina beslut som gör det möjligt att se olika konsekvenser av olika handlingsal- ternativ. Här kommer vårdpersonalens ansvar in. Vårdpersonalen har ansvar för att följa gällande lag- stiftning och förse politikerna med den information som är nödvändig för att politikerna skall kunna göra konsekvensbeskrivningar. Vårdpersonalen har också ansvar för att göra prioriteringar i de enskilda fallen. Dessa val skall politikerna inte lägga sig i. Det är viktigt att slå fast de olika parternas ansvarsområden. Herr talman! Kvalitetsutvecklingsarbetets vikt un- derstryks i propositionen. Vi instämmer i detta, men det krävs välutbildad personal för att kunna utföra kvalitetsutvecklingsarbete med hjälp av registerupp- gifter och andra data. För att få fram denna kvalifice- rade personal krävs en akademisk institution med ansvar för såväl forskning som utbildning. Vi föreslår därför att en professur i kvalitetsutvecklingsarbete inrättas. Professuren skulle t.ex. kunna vara knuten till Statens institut för miljömedicin eller annan veten- skaplig institution där det redan nu finns epidemiolo- gisk och helst hälsoekonomisk forskning. I propositionen finns också kravet att patienten alltid skall bemötas av högt kvalificerad personal. Det kravet instämmer vi i, men så är det inte alltid i dag. Det finns många exempel på att det vid akutmottag- ningarna inte alltid finns färdigutbildade läkare som tar hand om patienterna och kan ge dem en kvalifice- rad bedömning. Vi motsätter oss alltså inte förslaget, men vi anser att frågan måste uppmärksammas, för den kommer att få konsekvenser för bemanningen på olika avdelningar inom sjukvården. Herr talman! Sjukvården har genomgått och ge- nomgår olika typer av rationaliseringar, och då är det viktigt att kvaliteten i vården inte undergrävs. Det finns en risk för att det man kallar rationaliseringar i själva verket är kvalitetssänkningar, och man bör kalla saker vid deras rätta namn. Kvalitetssäkringsar- betet har i samband med rationaliseringarna blivit alltmer viktigt. Därför är det oroande att vi nu får rapporter om att arbetet på en del ställen mer eller mindre har upphört som en följd av rationaliseringar- na. Man hinner inte med, och det finns inga bra meto- der att mäta kvaliteten. Det här är väldigt oroande. En viktig del i kvalitetssäkringsarbetet är därför att göra personalen i vården medveten om vad de gör och varför. Vägen till framgång inom kvalitetsarbetet ligger i att det blir en naturlig del i personalens arbete. Personalen måste förmås engagera sig i kvalitetsfrå- gorna dagligen. Ju enklare måtten på kvalitetsuppfyl- lelse görs, desto större är förutsättningen att de an- vänds och följs upp. Särskilt framgångsrika arbetslag bör också kunna premieras och lyftas fram så att and- ra kan lära av ett framgångsrikt arbete. Herr talman! Patientens ställning i vården måste stärkas. Arbete pågår nu i HSU 2000, och ett betän- kande kommer senare i år. Utskottets majoritet hänvi- sar också till detta. I en reservation har vi ändå beto- nat hur viktigt det är att patientens ställning stärks. Det måste också bli lättare för patienterna att ta del av de rättigheter de har. Därför anser vi att nuvarande och nya regler bör sammanföras till en plats i lag- stiftningen, antingen i en särskild lag om patientens ställning och inflytande eller som ett särskilt avsnitt i hälso- och sjukvårdslagen. Vi har också i vår motion tagit upp hur man i lagen ytterligare skall stärka pati- entens ställning genom att föra in den tidigare vårdga- rantins regler, den tidigare husläkarlagens regler, rätt till rehabiliteringsplan, rätt till smärtlindring, m.m. Herr talman! Det sker en ständig utveckling inom hälso- och sjukvården när det gäller metoder, teknik och diagnostik. Metoder som inte har visat sig effek- tiva måste sorteras ut ur vården. Kliniker bör därför åläggas att metodiskt genomföra utrensning av det som inte har effekt enligt bl.a. SBU:s utvärderingar. Lika viktigt är det att göra utvärderingar av nya, alter- nativa metoder för att kunna jämföra dem med mer beprövade arbetssätt. Vi tycker att det är viktigt att preventionsarbetet får en framskjuten position. Husläkaren har en viktig funktion i det förebyggande arbetet. Det gäller särskilt det individinriktade förebyggande arbetet. Ungdoms- mottagningarna utgör också en viktig resurs för att hjälpa ungdomar vid val av preventivmedel och i sex- och samlevnadsfrågor men också när ungdomar har behov av att prata om något som är svårt i deras liv eller om de vill ha en undersökning av om deras kroppsutveckling är normal. Vi anser också att apote- ken spelar en viktig roll. Många människor får där värdefull rådgivning, och apoteken har också använts för att sprida kunskap inom olika områden. Apoteken bör även i framtiden användas som kunskapsspridare i folkhälsoarbetet. Regeringen vill inrätta en speciell delegation med uppgift att följa tillämpningen av de etiska riktlinjerna och föreslår att det skall bildas en ny nationell dele- gation. Vi anser att någon ny institution ej behöver bildas utan att Statens medicinsk-etiska råd, som redan har mandatet att följa tillämpningen av etiska regler m.m., bör kunna följa tillämpningen av de etiska riktlinjerna. Herr talman! I vår motion från den allmänna mo- tionstiden angående hälso- och sjukvård, som också behandlas i detta betänkande, har vi begärt att patien- ter med ovanliga och glömda sjukdomstillstånd lyfts fram. I dag förekommer det att patienter inte får den vård de har rätt till, eftersom vård inte finns att få för det speciella tillståndet i det egna landstinget och man inte anser sig ha råd att sända patienten till ett annat landsting. Socialstyrelsen upprättar i dag en vårdkata- log över riksverksamheter, men vi anser inte att denna katalog bygger på en behovsanalys utan på vad lands- tingen rapporterar att de behandlar. Därför anser vi att Socialstyrelsen skall ges i uppdrag att kartlägga vilka otillfredsställda behov som finns, hur behoven skall tillgodoses och vilka som kan anses som riksverk- samheter. Utskottet avvisar detta med att man inte vill ha någon lista där vissa sjukdomar generellt priorite- ras före andra. Detta är inte ett svar på motionens yrkande, eftersom det inte överensstämmer med yr- kandet. Vårt krav är att genom en lista över otill- fredsställda behov uppmärksamma läkare på att dessa behov finns och att hjälp finns att få för dessa patien- ter. De har som alla andra rätt till adekvat vård. Herr talman! Vi står naturligtvis bakom samtliga våra reservationer, men jag yrkar nu bifall endast till reservation 6. 0395042560705 N 2010-01-01 00:00:00 219248 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0986/#anf189