2348996 GK0986 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:86 Onsdagen den 9 april 1996/97 86 1997-04-09 00:00:00 Prioriteringar inom hälso- och sjukvår- den A1E98B72-10EE-4009-A6E3-BC39DB1FFD1F 188 LEIF CARLSON (m) m Herr talman! När Prioriteringsutredningen arbeta- de stod det klart för alla att den etiska grund som prioriteringar i vården behövde stå på måste vara av sådan natur att den kunde omfattas av en alldeles överväldigande majoritet av svenska folket. Om stora skiljaktigheter förelåg på detta grundläggande plan skulle svårigheter uppstå. Visserligen skulle kanske debatten bli vital, men oro och misstänksamhet hos allmänheten kunde lätt få näring. Nu finns en så stor värdegemenskap i samhället att enighet om den etiska plattformen kunnat nås, samtidigt som debatten vitali- serats - även om det faktum att frågorna inte riktigt kommit in i ett hälsoekonomiskt sammanhang medfört att debatten inte blivit så intensiv som man kanske väntat. Vänsterpartiet, som inte var representerat i utred- ningen, har tyvärr inte velat ställa upp för den etiska plattformen vad gäller den lilla ekonomiska anknyt- ning som där finns. Man vill inte inse att kostnadsef- fektivitet hör till den etiska plattformen. Utan tvekan medför en vård som inte bedrivs kostnadseffektivt att resurserna räcker till färre. Visst är frågan svår och visst innehåller den politiska risker. Prioritering inne- bär ju också att man anger att man avstår från någon- ting. Definitionen av en kostnadseffektiv vård är inte entydig, men att bara vara advokat för ökade resurser till vården är inte acceptabelt. Herr talman! Frågor om prioriteringar som alltid gjorts, men som man inte klart redogjort för, lyfts nu fram till diskussion. Att inte öppet tillstå faktiska prioriteringar har väl kunnat förekomma tidigare. Men dagens, och kanske ännu mer morgondagens, patient skall inte bara enligt lagen vara informerad och delaktig, utan han eller hon kräver också det. Den vård som patienten skall ha kan inte ges utan patien- tens medverkan. Därför är detta ett viktigt dokument och ett viktigt underlag för den fortsatta debatten. Denna måste vara kontinuerlig och ständigt pågå och utvecklas, varför också uppföljningen är högst vä- sentlig. Förändringar sker ständigt och nya sjukdoms- grupper kommer in, som motionerna visat på. Vi är i huvudsak överens om de förändringar av bl.a. hälso- och sjukvårdslagen som här föreslås. Under arbetet med betänkandet har vi fått gehör för våra synpunkter, nämligen att smärtlindringen måste lyftas fram inte bara vid vård i livets slutskede utan vid all vård, i och med att man i utskottet uttalar att man delar vår uppfattning. Likaså poängterar ut- skottet hur viktigt det är att aktuell information röran- de vård i livets slutskede finns tillgänglig. Utskottets uttalande i denna del är mycket viktigt, eftersom ak- tuella undersökningar visar att sådan information ofta inte finns. Däremot måste, tyvärr, vår uppfattning stå kvar, nämligen att man från majoritetens sida mera verbalt ägnar sig åt den enskilde patientens rätt och värdighet än konkret föreslår åtgärder som stöder patienten. Ingenstans berör man vikten av att den enskilde pati- enten de facto får sin rätt och värdighet säkrade ge- nom att han eller hon så långt det är möjligt tillförsäk- ras rätten att välja vård. Vi anser att det är viktigt att den enskilde patienten har rätt att välja den vårdform som bäst passar just honom eller henne i enligt med 027112189005 N 2010-01-01 00:00:00 219247 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0986/#anf188