2348992 GK0982 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:82 Torsdagen den 20 mars 1996/97 82 1997-03-20 00:00:00 Polisfrågor 022BA6C1-3222-4B82-8044-C8B17F32217C 78 LARS-ERIK LÖVDÉN (s) s Herr talman! Jag skall inte anta den mycket fri- kostiga inbjudan som Jeppe Johnsson utfärdade till att på nytt föra en debatt om anslaget till polisväsendet. Den debatten har vi fört vid ett antal tillfällen under vintern. Vi har sagt mycket i frågan, och debatterna har varit klarläggande i varje fall från min utgångs- punkt. Jag skall inte ta upp den tråden på nytt, utan jag tänker försöka hålla mig till innehållet i betänkan- det. Jag vill ändå inledningsvis anknyta till Sivert Carlssons inlägg om polisväsendets utveckling. Jag instämmer i hög grad i hans syn på det framtida po- lisväsendet. I själva verket står polisväsendet inför en gigantisk utmaning. Man skall gå från ett mer reaktivt arbetssätt, dvs. att reagera på begångna brott, till ett mer proaktivt arbetssätt, dvs. att förebygga brott. Det är här närpolisverksamheten kommer in i bilden som den stora ingrediensen och den stora nyckeln till framgång. Detta skall göras samtidigt som den riktigt grova brottsligheten tilltar. Nu är utvecklingen sådan att man skall decentralisera polisväsendet och bygga ut närpolisområdet samtidigt som man skall bygga upp kraft i den riktigt kvalificerade kriminalpolisverk- samheten. Det är en gigantisk utmaning för polisvä- sendet. Detta skall vi vara medvetna om när vi diskuterar polisväsendet i detta sammanhang. Det tar naturligtvis några år innan man kan svänga skutan på det här sättet och uppnå direkta framgångar när det gäller att minska brottsligheten i Sverige. Det är viktigt att vi har den medvetenheten allmänpolitiskt och från alla partier när vi diskuterar polisväsendets framtid. Det är också detta synsätt på polisväsendet som måste prägla den nya polisutbildningen. Det är inte den gamla typen av polisutbildning vi skall ha nu när vi drar i gång polisutbildningen på nytt, utan en po- lisutbildning som står i överensstämmelse med det synsätt vi har på polisen i framtiden. En departe- mentspromemoria om den framtida polisutbildningen har tagits fram, som präglas av den här utgångspunk- ten. I utskottets betänkande har också redovisats att den grundläggande utbildningen skall bygga på gene- ralistrollen, och att man skall ha påbyggnadsutbild- ning ovanpå den inom olika specialiteter. När det gäller riktiga specialkunskaper skall man öppna en annan rekryteringsväg till polisväsendet än att enbart ha gått igenom grundutbildningen till polisman. Som utskottet säger, och även regeringen i bud- getpropositionen, måste inriktningen nu vara att åter- uppta polisutbildningen så snabbt som möjligt. Jag menar att den senast bör komma i gång den 1 januari 1998 och helst redan i höst, men då naturligtvis i mindre omfattning. Den måste ju byggas upp efter hand. Detta måste alltså vara inriktningen, och detta är som sagt också regeringens ambition, som det gavs uttryck för i budgetpropositionen. I och med det tycker jag att reservation nr 1 är nå- got överflödig. Den täcks väl in i utskottets skrivning- ar och i regeringens nuvarande ambitioner. I reservation nr 2 från Miljöpartiet och Kia And- reasson krävs åtta veckors polisutbildning i miljörätt i grundutbildningen, om jag förstår saken rätt. Det är ju många frågor som skall täckas under en begränsad tid i grundutbildningen. Åtta veckor är en ganska bety- dande del av grundutbildningen. Jag tror att det är orealistiskt att begära att grundutbildningen skall ha det innehållet fullt ut. Man skall självfallet få kunska- per om miljöbrottslighet och miljörätt, men för att tillgodose behovet av kvalificerad utbildning menar jag att det snarare är en fråga om fortbildningskurser och att rekrytera specialister på området till polisvä- sendet. Det saknar vi i dag. Det skall ärligen erkännas att det i hög grad saknas specialistkompetens inom polisväsendet, i alla fall i tillräcklig omfattning för att klara av miljöbrottsligheten. Jag yrkar avslag på reservation 2 också. I reservation 3 från Miljöpartiet om Säkerhetspoli- sens verksamhet finns det ett fel i så måtto att vi fak- tiskt har sparat på Säkerhetspolisen. Budgetåret 1995/96 gjorde vi en besparing på 40 miljoner inom Säkerhetspolisen. De fick ta sin andel av sanerings- politiken. Jag ser inga möjligheter i dag att ytterligare banta Säkerhetspolisens verksamhet, i alla fall inte kraftigt - om ens något. Det är skälet till att utskottet avstyrker motionen. Däremot sympatiserar jag med tanken som fram- förs i motionen att man bör utnyttja alla möjligheter till samutnyttjande och samordning. Ett sådant arbete pågår på en del områden, t.ex. när det gäller Rik- skriminalen, Säkerhetspolisen och försvaret. Det gäller kanske framför allt Rikskriminalen, Länskrimi- nalen i Stockholm och Säkerhetspolisen när det gäller t.ex. teknik, bemanning dygnet runt och den typen av frågor där man kan utnyttja möjligheterna till sam- ordningsvinster. Jag yrkar avslag också på reservation nr 3. Reservation nr 4 behandlar sammansättningen i Registernämnden. Från början var det inte tänkt att Registernämnden skulle ha en renodlad parlamenta- risk sammansättning. Tanken med Registernämnden var att man skulle rekrytera både personer med par- lamentarisk erfarenhet och personer med annan erfa- renhet till ledamöter i Registernämnden. I dag sitter det två parlamentariker, två domare och en advokat i Registernämnden. Det är ett uttryck för synsättet att det inte är en parlamentarisk nämnd. Jag tycker att det finns en poäng i att man också har med personer som är allmänt aktade inom rättsväsendet, t.ex. advokater och domare, i Registernämnden för att hantera dessa frågor som är mycket känsliga. Det krävs grannlaga avvägningar när man skall besluta om utlämnande av uppgifter med anledning av säkerhetsskyddskontroll. Reservation nr 5 tar upp en svår fråga och en svår och grannlaga diskussion, nämligen avvägningen mellan att tillåta vissa arbetsmetoder inom polisvä- sendet och integritetsaspekterna. Det är grannlaga avvägningar när man skall ta ställning till vilka ar- betsmetoder som skall vara tillåtna för polisen och väga dem mot de förluster som man gör av integrite- ten. Nu pågår det ett utredningsarbete inom en rad frå- gor. Det gäller frågan om buggning, som Kia Andre- asson nämnde, det gäller frågan om ett datoriserat kriminalunderrättelseregister, DNA-register m.m. I det här utredningsarbetet är det viktigaste just det som tas upp i reservationen, nämligen avvägningen mellan effektivitet och integritet. Att vi i Sverige, i förhållan- de till många andra länder, har varit försiktiga att tillåta dessa arbetsmetoder inom polisväsendet har berott på att vi har värderat integritetsfrågorna så högt. I vårt grannland Danmark har de redan i dag tillåtit buggning. Det har de gjort under många år. De har redan i dag möjligheter att inrätta datoriserade kriminalunderrättelseregister. Vi i Sverige står verkli- gen inte i frontlinjen när det gäller att ge polisen ut- vidgade arbetsmetoder. Jag har den uppfattningen att den riktigt allvarliga organiserade brottsligheten har tagit sig sådana ut- tryck att vi nog måste tänka oss att ge polisen större möjligheter att utnyttja ny modern teknik. Om det i dag hade varit fråga om att datorisera fingeravtrycks- registret, som vi gjorde för en del år sedan, hade Kia Andreasson kanske haft samma invändning i den frågan om hon har i dag när det gäller att införa ett DNA-register eller att tillåta datoriserade kriminalun- derrättelseregister. Jag är medveten om att det är en svår avvägning, men jag tror att det är nödvändigt att ge ett något större utrymme för polisen att använda sig av modern teknik för att kunna hantera den riktigt allvarliga brottsligheten. Det måste dock ske under förutsättning att man kan garantera rättssäkerheten och kontrollen över verksamheten. Det finns en motion från Folkpartiet och Center- partiet om beredskapspoliser. Där pågår ett bered- ningsarbete med anledning av Trygghetsutredningens förslag och Rikspolisstyrelsens remissyttrande över Trygghetsutredningen. Utskottsmajoriteten tycker att det finns anledning att avvakta det beredningsarbetet innan man tar ställning. Sedan finns det ett antal reservationer som rör samarbetsfrågorna mellan tull och polis. Utskottsma- joriteten har den uppfattningen att det här hänt väldigt mycket i positiv riktning när det gäller samarbetet mellan tull och polis. Det vitsordades bl.a. vid den utfrågning som skatteutskottet och justitieutskottet hade hösten 1996. Både tullen och polisen sade att man nu hade hittat konstruktiva samarbetsformer. Den utvecklingen skall naturligtvis välkomnas. Vi är på väg i rätt riktning. Utskottsmajoriteten menar att det inte finns något skäl att då bifalla de reservationer som är avgivna i de här frågorna. Herr talman! Eftersom jag har pratat ganska länge skall jag inte gå in på de övriga reservationerna. Jag hänvisar till utskottsmajoritetens skrivningar. Jag yrkar bifall till hemställan i utskottets betänkande och avslag på samtliga reservationer. 0815435847817 N 2010-01-01 00:00:00 218804 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0982/#anf78