2348991 GK0981 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:81 Onsdagen den 19 mars 1996/97 81 1997-03-19 00:00:00 Viss översyn av reglerna för bostadsbidra- gen 2B9BA443-9C4F-4FF4-9F88-82D25A18CC99 7 LENNART NILSSON (s) s Fru talman! Herrar Billing och Hellberg kan na- turligtvis stå här och gräla om olika turer som varit eller inte varit. Man kan fundera över sin politiska och massmediala betydelse, eftersom vänsterpartisten tyckte att det var en del felaktiga vinklingar i mass- medierna. Jag utgår ifrån att man från Vänsterpartiets sida tycker att man inte har fått tillräckligt mycket uppmärksamhet i den här frågan. För oss som hör till utskottsmajoriteten, Social- demokraterna och Centerpartiet, handlar den här frågan om ett problem som vi pekade på i samband med att riksdagen fattade beslutet förra året i maj. De stora besparingarna är en följd av att herr Billing, den s.k. bostadsministern Lundgren och andra kolleger har försatt oss i en situation som ingen av oss hade tyckt varit önskvärd, dvs. att vi skulle behöva skära i bo- stadsbidragen över huvud taget. Men vi har insett att den ekonomiska situation som vi har levt med i Sveri- ge under ett antal år har gjort att vi har varit tvingade att göra saker. Nu gör Knut Billing en stor affär av att vi social- demokrater har något slags civilkurage att gå emot den egna regeringen. Det gör vi inte. I vårt parti finns det någonting som heter mångfald. Möjligtvis handlar det i Moderata samlingspartiet om enfald, att man skall tycka precis likadant, alltifrån Carl Bildt och Lars Tobisson till Knut Billing, och sedan skall ingen tycka någonting annat. Jag har aldrig upplevt under alla mina år i riksda- gen att det funnits några moderater i den här kamma- ren som under borgerliga regeringar haft några kritis- ka synpunkter i olika frågor. Detta handlar om sakfrå- gor. Det handlar om människor som drabbats på ett sätt som gör att vi måste se över och rätta till detta. Knut Billing yrkar bifall till utskottsinitiativet. Jag skulle då vilja fråga honom om han står bakom den mening som står i utskottets betänkande, nämligen följande: "De ökade kostnader som blir följden av förändringarna bör inte finansieras genom en omför- delning inom anslaget till bostadsbidragen m.m." Det är en viktig del i utskottsinitiativet. Vi kan naturligtvis diskutera olika händelser i de- cember och i andra sammanhang. Men alternativen är egentligen ganska avskräckande. Knut Billing skulle vilja plocka bort allt som handlar om ungdomars bostadsbidrag. Olika undersökningar har visat att det är ungdomar utan arbete som är de stora förlorarna under senare år när det handlar om att klara sin för- sörjning. Det är Knut Billings alternativ. Han vill försämra för övriga grupper. Vi har hävdat att vi är angelägna om att klara finansieringen. På vilket om- råde det sedan skall ske är litet för tidigt att säga. Man måste först göra en helhetsbedömning eftersom tider- na förändras ganska snabbt. Man pekar på t.ex. rän- tebidragen. Jag kan också tycka att det är bra. Men man kan konstatera att situationen helt plötsligt kan förändras som den har gjort under de senaste dagarna när boräntorna har stigit igen. Vi utgår från att regeringen kommer tillbaka med förslag. Sedan kan man naturligtvis göra semantiska övningar av det slag som Owe Hellberg ägnade sig åt när han talade om bör eller skall, och han tror och tvivlar på både regeringens och vår förmåga och vilja i detta sammanhang. Men det gör han utifrån sitt populistiska perspektiv där Vänsterpartiet har lös- ningar på alla problem, och de vet bäst och kan allt, osv. Ibland önskar man att man hade lösningar på alla problem i den situation som vi befinner oss i i dag. Owe Hellberg och hans parti är de enda som har det. Vi andra är öppna för de särskilda yttranden som har gjorts och naturligtvis även det som Owe Hellberg tar upp i sin reservation och som Knut Billing har berört här. Vi får se vad det blir. Det kanske handlar om inkomstgränser. Det handlar om ytgränser. När man kritiserar den socialdemokratiska politi- ken på detta område vill jag säga att vi sänkte ytgrän- serna för att klara ungdomsbostadsbidragen, dvs. för personer under 29 år. Det hade annars inte varit möj- ligt. Det var ingen som hade några större invändning- ar mot ytgränserna i övrigt när vi diskuterade dessa bostadsbidrag. Alla partier har varit med om att dra ned. Ibland kallar vi det för att spara, men det är klart att det handlar om nedskärningar på bostadsbidragen för dem som drabbas. Ibland finns det myter om hur bostadsbidragen fungerar och vilka grupper av människor som får bostadsbidrag. Jag skall nämna några exempel. I den politiska debatten i dag diskuteras det att man bör höja barnbidragen. Bl.a. Landsorganisatio- nen har föreslagit det. Vi befinner oss i en situation där boendekostnaderna framför allt i de fastigheter som är byggda under slutet av 80-talet och i början av 90-talet är mycket höga. Det är i dessa fastigheter som många unga familjer har flyttat in med höga boende- kostnader som följd. I en situation då vi har knappa ekonomiska resur- ser kan man naturligtvis tycka att det är viktigt att med generella metoder höja t.ex. barnbidragen, om man hade pengar till det. Om man skulle höja barnbi- draget med en hundralapp i månaden, skulle det enligt mina matematiska beräkningar kosta ungefär 2 mil- jarder kronor under ett år. Det skulle alltså betyda att hela den stora besparing som vi har gjort på bostads- bidragen skulle, om det gick, användas till att höja barnbidragen med 100 kr. Men hade det hjälp en tvåbarnsfamilj, för att ta ett exempel på vad det egentligen handlar om? För att en tvåbarnsfamilj skall få det högsta bostadsbidraget får den tjäna högst 117 000 kr per år, dvs. knappt 10 000 kr per månad. Då får denna tvåbarnsfamilj det högsta bostadsbidra- get på 3 175 kr. Om denna tvåbarnsfamilj dessutom har den högsta bidragsgrundande boendekostnaden på 5 900 kr - vilket naturligtvis kan tyckas vara mycket men som ibland är en realitet, framför allt för dem som bor i fastigheter som är byggda under de år som jag nämn- de - och har en kommunalskatt på 32 kr, innebär det att denna familj har 3 900 kr att leva på under en månad plus barnbidraget på 640 kr, efter det att hyran är betald och man har fått sitt bostadsbidrag. Alla kan konstatera att denna familj inte hade blivit hjälpt om man hade haft pengar att höja barnbi- draget med t.ex. en hundralapp. Det är därför som bostadsbidragen är så viktiga i ett samhälle där vår politik handlar om att alla skall ha rätt till en bostad till en rimlig kostnad. Det kan vi inte uppfylla i dag. Det är därför som bostadsbidragen är så viktiga i ett samhälle där vi har knappa resurser. Om det finns pengar att göra något tycker vi att man måste försöka rätta till de brister som finns. Att dessa brister finns har konstaterats vid de utvärde- ringar som vi från riksdagens sida har beställt. Det är därför som vi diskuterar detta i dag. Men huruvida det skall ske på det ena eller andra området får man bere- da. Jag utgår naturligtvis från att regeringen åter- kommer i samband med vårbudgeten med ett förslag till förändringar. Om det hade handlat om att vi inom bostadsbi- dragsanslagets ram skulle göra förändringar, hade vi kunnat göra det redan nu. I fråga om det har Knut Billing rätt. Men det skulle bara betyda att vi kanske skulle få gå till den tvåbarnsfamilj som har 3 900 kr kvar att leva på när hyran är betald och säga följande: Det finns människor som har blivit drabbade extra hårt. Därför måste vi ta 100 kr av er varje månad för att rätta till de problem som är ännu större. När man tänker på alla brev som vi har fått och som naturligtvis även har kommit till Regeringskans- liet, kan man i nuvarande politiska situation fundera över hur människor skulle ha upplevt det. Därför är jag alldeles övertygad om att om vi kan hitta finansi- eringar får vi naturligtvis se över olika lösningar. Men det är ett angeläget område för en grupp av människor som i och för sig inte är så stor, men de människor som befinner sig i denna situation är mycket hårt drabbade. Jag tycker inte att man kan diskutera fördelnings- politik när man talar om bostadsbidrag, eftersom bostadsbidragen går till den grupp människor som har det allra sämst. Men vi kan konstatera att vi, när vi gjorde dessa besparingar, naturligtvis visste att de skulle drabba människor. Men samtidigt vet vi att det trots allt är en stor grupp som inte har fått några för- sämringar. Men det är just för de människor som har fått försämringar som vi måste rätta till problemen. Jag tror att det är viktigt för oss politiker att veta - det borde även Moderaterna fundera över ibland - att vi ibland kan göra fel även om vi är socialdemokrater. Men tydligen vet även Moderaterna bäst och kan allt och gör aldrig något fel. Jag yrkar bifall till utskottet hemställan i betän- kandet. 0446973363306 N 2010-01-01 00:00:00 218496 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0981/#anf7