2348991 GK0981 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:81 Onsdagen den 19 mars 1996/97 81 1997-03-19 00:00:00 Viss översyn av reglerna för bostadsbidra- gen 844444E1-3D2D-407F-AA40-03F40C70B536 23 PER LAGER (mp) mp Fru talman! Det var bra att majoriteten till slut bestämde sig för ett utskottsinitiativ, även om det var senkommet och hade kunnat göras redan i höst. Jag är alltså positiv till initiativet. Samtidigt är jag orolig för att effekterna av ett beslut här i dag dröjer. Också när en omkonstruktion väl sätts i sjön är så litet förändrat att det knappast kan ge någon lindring för de värst drabbade. Att, som i januari, låta nya bidragsregler träda i kraft utan att ha tillräckligt med underlag och kon- sekvensanalyser om de sammantagna effekterna av alla bidrag för hushållen, är fel metod. Det behövs ordentliga överväganden och diskussioner med alla fakta och konsekvenser på bordet för att slippa ovän- tade och alltför hårda ingrepp i hushållens ekonomier. Jag hörde till dem som i höstas ansåg att reglerna borde skjutas på framtiden tills de fulla effekterna var klarlagda. När det nu, genom den första preliminära utvärderingen av regelsystemet, visat sig att farhågor- na besannats, återstår bara att så snabbt som möjligt justera systemet, så att åtminstone de ca 40 000 hus- håll som drabbas hårdast, får ändringar. Helst borde kanske bostadsbidragsreglerna helt återställas vad gäller inkomst- och ytgränser, men eftersom detta inte tycks vara realiserbart i dag, måste i första hand hän- syn tas till dem som drabbas allra värst. Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna har ett gemensamt särskilt yttrande med fyra förslag. Vänstern har i sin reservation krävt ett tak på 500 kr för vad ändringar från förra året som högst får kosta hushållen. De här förslagen, och ytterligare sådana som framkommit i debatten, bör tas under övervägan- de, det är självklart. Det viktiga är att snabbt skydda de mest utsatta hushållen för de sammantagna effek- terna av bidragssystemen. Samtidigt bör klara signaler ges för hur reglerna skall se ut för att hålla på längre sikt. Det handlar alltså om klara och hållbara regler. Utan någon form av övergångsregler har människor bokstavligen tagits på sängen. De har inte haft möj- lighet att på ett rimligt vis rätta munnen efter mat- säcken. Överraskningseffekten har ju också drabbat regelarkitekterna själva. Fru talman! Jag anser att ändringen av de nya reglerna, som först kan antas i vårpropositionen, måste börja gälla innan det är för sent. Helst hade jag velat se retroaktiviteten från januari i år, men jag inser samtidigt de problem som detta skulle medföra. Där- emot anser jag att regeländringen borde kunna gälla från den 1 april. Där skulle jag vilja ha ett svar från t.ex. Lennart Nilsson. Är det den 1 juli som gäller som tidigaste datum, eller kan man tänka sig den 1 april? Det kräver också Vänstern. Den 1 april kan tolkas in i utskottsmajoritetens mening med tanke på att man talar om att reglerna bör träda i kraft "snarast". Men jag befarar att "snarast" betyder tidi- gast den 1 juli. Ju senare den här formen av brandkårsutryckning sker, desto större är risken att skadan redan har skett. Det är inte en särskilt klok idé att ändra på något när det är för sent. De som inte har klarat av sin situation utan fått flytta från hus och hem, eller gård och grund om man så vill, blir inte hjälpta. Jag hoppas dock att jag har fel. Fru talman! Finansieringen av förändringarna kan givetvis inte tas inom anslaget till bostadsbidragen. Det är inte realistiskt. De som får bostadsbidrag har redan en mycket ansträngd ekonomi. De är inga hög- inkomsttagare. På den punkten är jag helt överens med majoriteten i utskottet, och jag är glad att detta särskilt betonas i betänkandet. Däremot anser jag att man i första hand skall finansiera ändringarna i reg- lerna med det förväntade överskottet i anslaget för räntebidragen. Enligt Boverkets nyligen gjorda pro- gnos, väntas utgifterna för räntebidragen 1997 bli 3 miljarder kronor lägre än vad riksdagen anslagit. Jag behöver väl inte erinra om att de båda anslagen ingår i utgiftsområde 18. Lättnader i bostadsbidragsreglerna innebär alltså ingen total belastning av utgiftsområdet i förhållande till vad riksdagen anvisade hösten 1996. För det är väl inte så, som jag har hört ryktas, att finansministern redan har intecknat det förväntade överskottet? Varje utgiftsområde har sina ramar att lösa problemen inom, eller hur? Rent principiellt skulle detta, om Boverkets prognos är riktig, kunna ge utrymme för rejäla för- bättringar i systemet. För övrigt anser vi i Miljöpartiet att just bostadsbidragen fortfarande är ett av de mest träffsäkra fördelningsinstrumenten för att tillgodose ett av de viktigaste basbehoven i samhället, nämligen en god bostad till en rimlig kostnad. Jag utgår givetvis från att regeringen nu återkom- mer till riksdagen i vårpropositionen. Jag hoppas också att man där lägger fram förslag som kan gälla från den 1 april. Med det fru talman, vill jag yrka bifall till hemställan i betänkandet. 075043103804 N 2010-01-01 00:00:00 218512 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0981/#anf23