<anforande>
<dok_hangar_id>2348991</dok_hangar_id>
<dok_id>GK0981</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:81 Onsdagen den 19 mars</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>81</dok_nummer>
<dok_datum>1997-03-19 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Mänskliga rättigheter m.m. </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>E2618D35-0425-461D-AD8F-83D68377F9FC</anforande_id>
<anforande_nummer>203</anforande_nummer>
<talare>BENGT HURTIG (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Fru talman! Gustaf von Essen nämnde att vänstern
i Turkiet vädjade om att vi skulle låta Turkiet gå med
i tullunionen. Det är riktigt att en stor del av vänstern i
Turkiet gjorde det. När jag satt i Europaparlamentet
hade vi flitiga kontakter med vänstern i Turkiet, och
det fanns också de som delade vår synpunkt att man
ännu en tid skulle försöka använda det här som en
press på Turkiet. Det var också vänstern i Europapar-
lamentet som hade ansvaret för den rapport som låg
till grund för det första beslutet, dvs. att säga nej till
unionen. Det skedde, kan man säga, också i samråd
med vissa vänsterkrafter i Turkiet.
Sedan fanns det andra vänsterkrafter som sade att
det här över huvud taget inte skulle kopplas ihop.
Man menade att mänskliga rättigheter skall införas
och bli verklighet i Turkiet på grund av det turkiska
folkets behov, inte på grund av behovet av en tulluni-
on. Det fanns alltså många olika åsikter i det här
spektrumet.
</anforandetext>
<intressent_id>0936271144504</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>218692</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0981/#anf203</protokoll_url_www>
</anforande>
